Alla experter har fel om unga nu för tiden
Det blir allt svårare att skriva en roman, klagade nyligen en författare. TV-serierna är för bra och internet ger oss en aldrig sinande ström av distraktioner. Vem har tålamod att skriva en bok? Vad hade någonsin Dickens som lockade bort honom från skrivarstugan, utom möjligen någon publik avrättning då och då?
Vi kan se samma koncentrationsbrist i våra barn, med alla smartphones och surfplattor som gör att de aldrig behöver ha tråkigt och aldrig behöver lära sig att vänta. Det är farligt, då tålamodet att arbeta för ett långsiktigt mål är viktig livet igenom.
”Marshmallowtestet” är ett klassiskt mått på självkontroll, som går ut på att barn får välja något de längtar efter (den som inte gillar marshmallows får välja något annat) och om de kan ha den framför sig tillräckligt länge utan att sluka den belönas de i stället med två av den. Studier visar att ju längre barn kan motstå den sockrade frestelsen, desto bättre klarar de senare i livet skolan, och minskar risken för fetma, droger och brottslighet. Om du som vuxen vill göra motsvarande test kan du ju se hur länge du kan låta bli att fingra på mobilen.
Så vad händer med barnens självkontroll i denna moderna värld? Den amerikanske forskaren John Protzko frågade 260 experter på barn och kognitiv utveckling om vad de trodde om Marshmallowtestet, och hela 52 procent trodde att barn blir allt sämre på det. Bara 16 procent trodde att de blivit bättre.
Men alla experter och föräldrar har faktiskt fel. För John Protzko har facit. Han har analyserat alla Marshmallowtest som gjorts de senaste 50 åren, och de visar att barnen mot förväntan blir allt bättre på fördröjd tillfredsställelse. För varje år som går kan barn vänta ytterligare sex sekunder, vilket blir en minut per decennium. Sammantaget är barnen i dag ungefär dubbelt så duktiga på att vänta på belöningar.
Hur kan det komma sig i en värld där vi drunknar i stimuli och push-notiser? Kanske just för att vi drunknar i det? Barnen blir intelligentare för varje generation – ytterligare ett resultat föräldrar har svårt att tro på, men som är allmängods inom IQ-forskningen. Det i sin tur kan bero på bättre näring, bättre utbildning och en mer komplex kultur. Vi tränar helt enkelt upp hjärnan och då kanske vi också blir bättre på att tänka långsiktigt.
Än intressantare är frågan varför vi förutspådde motsatsen. Varför är vi så övertygade om att barnen blir sämre? För att vi alltid tror det. John Protzko kallar det ”barn nu för tiden”-effekten. Vi vuxna tittar på barnen med vuxna ögon och noterar hur svårt de har att sitta still och lyssna på lumparhistorier och skvaller om jobbet jämfört med oss. Vi jämför deras brist på självkontroll/intelligens/uppförande med hur vi är i dag, inte med hur vi själva var som barn. Barn nu för tiden är hopplösa – och det har de alltid varit, tills de växer upp, och blir föräldrar som tycker att deras barn är hopplösa.
”De unga har aldrig varit mer ohyfsade…de hånar de äldre, föraktar de framstående och är inte rädda för polisen”, som Thomas Barnes klagade – 1624.
Flynneffekten
För varje decennium får vi ungefär 3 poäng mer rätt på IQ-tester (där 100 motsvarar genomsnittet). Denna ”Flynneffekt” märks mest på rent abstrakta tester där vi löser problem vi aldrig sett förut.
Hotet från spelen
Vuxna brukar oroa sig över barnens spel. 1859 varnade tidskriften Scientific American för ett förföriskt spel som var ”ren underhållning av ett väldigt lågt slag” och som distraherade barnen från studier och kroppsaktiviteter. Spelet var schack.