En karl som gör stort av det lilla

KOLUMNISTER

Några ord om detta med bilder.

Henri Cartier-Bresson upptäckte jag redan som liten. Den franske flanörfotografens genomarbetade snapshots gjorde stort intryck på en fotointresserad tonåring, och det fanns några år då jag knappt gick till kiosken utan att ha kameran med.

Som mest insnöad försökte jag utveckla min unga hjärna till en ljusmätare. Tanken att med bara blicken kunna säkerställa en korrekt exponering var extremt lockande. I verkligheten fungerade det sällan. Jag blev skrivare i stället.

I dag gör digital automatik att vem som helst kan åstadkomma hyggliga bilder. Vi plåtar som aldrig förr. Stoppa första bästa på gatan och chansen är stor att du hittar en kamera i fickan, garanterat åtminstone en mobil med inbyggd kamera. Allt oftare illustreras nyhetshändelser med läsarnas egna bilder, ibland även små video-snuttar i tv. Och hundratusentals svenskar kommer att få en kamera i julklapp.

Ytterst få av oss kommer dock att ta bilder som Björn Larsson Ask. Jag tvekar inte att kalla honom kungen av svensk pressfotografi. När han nu går i pension ber jag att få lyfta på hatten.

Om Björn inte är bekant beror det antingen på att ni är för unga för att minnas tidningen Se, eller för något annat för att läsa Svenska Dagbladet. Det är nämligen där han tjänstgjort de senaste decennierna.

Nu låter det som att jag vuxit upp med Björn Larsson Ask på pojkrumsväggen, och så kunde det ha varit, eftersom han redan på sextiotalet tog fenomenala bilder på både Dylan och Beatles. Men sanningen är att jag upptäckte honom ganska nyligen.

Han smög sig på mig häromåret. Jag satt och bläddrade i Svenskan och insåg efterhand att jag påtagligt ofta stannade vid bilder där det stod Foto: Björn Larsson Ask.

Det som jag registrerade och gillade var karlns förmåga att trolla med skit, som det heter. Att göra stort av det småtta. Merparten av svenskt pressfoto handlar om att avbilda banala och/eller trista situationer. En politiker i ett tjänsterum, en företagsledare i en slips.

Björn Larsson Ask fick vardagsknäppen att se speciella ut, och jag tyckte mig spåra ett eget förhållningssätt till arbetet, kanske även livet. Att alltid försöka göra något mer. Att söka efter nya vinklar, att orka gå några extra meter för att hitta ett eget perspektiv. Detta bör ni tänka på när tomten kommer med julklappskameran. Ta inte kort, ta bilder.

ARTIKELN HANDLAR OM