Med en stor koalition skulle allting vara fixat

KOLUMNISTER

Men sorry, folks, det kommer inte att bli av

Med en stor koalition mellan S och M skulle allting vara fixat.

Sverige skulle få en stark regering. SD:s inflytande skulle gå upp i rök.

Men sorry, det finns inga förutsättningar för att det kommer att hända.

Enligt den nya Aftonbladet/Sverige tycker, den första sedan statsminister Stefan Löfven (S) meddelade att han tänker utlysa nyval, är det dödläge i svensk politik.

Om det vore val i dag skulle Alliansen bli marginellt större än de rödgröna partierna och Sverigedemokraterna behålla sin vågmästarställning. Den öppning som Stefan Löfven, och kanske fler än han, hoppas att extravalet skulle leda ut syns det just nu, drygt tre månader i före valdagen, inte ett spår av.

Sverigedemokraterna jublar såklart. Sjukskrivne partiledaren Jimmie Åkesson sade före höstens riksdagsval att det var viktigare att behålla vågmästarrollen än att växa. I valet gjorde partiet dock både och. De mer än fördubblades och är fortfarande tungan på vågen när blått står mot rött.

Enligt Aftonbladet/Sverige fortsätter den utvecklingen. SD:s stöd ökar och de förblir vågmästare.

Ett enkelt sätt, som ändå skulle innehålla stor dramatik, att isolera Sverigedemokraterna från inflytande vore att Socialdemokraterna och Moderaterna bildade regering tillsammans.

De skulle ha en stabil majoritet av väljarna bakom sig och Sverigedemokraternas inflytande skulle, precis som S och M säger att de vill, reduceras till noll och intet.

Möjligen kan man tolka två gamla statsministrars uttalanden som att de är inne på samma linje.

Göran Persson (S), statsminister mellan 1996 och 2006, säger att man inte gärna kan utlysa ett nytt nyval till efter det i mars. I stället måste partierna ”samarbeta brett över blockgränserna”.

Carl Bildt (M), statsminister 1991-1994, skriver på Project Syndicate, en internationell debattsida på nätet:

- En tyskliknande stor koalition har aldrig testats i Sverige och Österrikes exempel visar att det kan spela extremisterna i händerna.

Förbundskansler Angela Merkels första regering var en så kallad stor koalition mellan hennes CDU och Socialdemokraterna. Den blev en katastrof för SPD som minskade kraftigt i det följande valet.

Nästa koalition bestod CDU och de liberala partier. Det blev en katastrof för liberalerna som åkte ur förbundsdagen i nästa val.

Nu leds Tyskland på nytt en stor koalition mellan CDU och SPD, men först efter en medlemsomröstning (S). Koalitionen har mer än två tredjedelar av väljarna bakom sig.

I Österrike minskade bägge partierna i den regerande koalitionen, Socialdemokraterna och det konservativa ÖVP, i det senaste valet. Men tillsammans har fortfarande de mer än hälften av rösterna i ryggen. Men det högerpopulistiska FPÖ ökade kraftigt i det senaste valet, mer än var femte väljare lade sin röst på dem.

I Sverige skulle en motsvarande stor koalition bestå av Socialdemokraterna och Moderaterna. Enligt Aftonbladet/Sverige tycker har de just nu nära 58 procent av väljarna bakom sig.

Under förutsättning att landet inte hamnar i djup, djup kris finns dock inga förutsättningar för ett regeringssamarbete mellan S och M. Moderaterna vill inte splittra den 10-åriga, och hittills framgångsrika, Alliansen. Både S och M har behov av ett spöke som de kan skrämma väljarna med.

En av Sveriges bäst bevarade politiska hemligheter är dock att när det verkligen gäller så kommer Moderaterna och Socialdemokraterna alltid överens. Men det drar de mycket ogärna fram i ljuset.

avLena Mellin

ARTIKELN HANDLAR OM