Förslaget om statligt ID är viktigt - men politiskt osexigt

1 av 2 | Foto: Marko Säävälä/ TT NYHETSBYRÅN
Utredaren Inga-Lill Askersjö presenterar ID-kortsutredningen i under en pressträff i Rosenbad i Stockholm. 
KOLUMNISTER

Presskonferensen då ett nytt lagförslag läggs fram är en bra indikation på hur politiskt hett ett ämne är.

Dagens presentation av framtidens id-kort får en trea på skalan 1-5, men så är inte heller frågor som berör oss alla nödvändigtvis ämnen som leder till inbjudningar till tv.

Längst upp i hierarkin befinner sig just nu nya terrorlagar, som ministrar för sin politiska överlevnads skull måste presentera i tid och otid.

Då tar ansvarigt statsråd ensam hand om showen för att slippa riskera att den som kan ämnet, det vill säga utredaren, snor en del av värdefull tid i radio, tv och tidningar.

Andra förslag har så låg status att de presenteras genom att plötsligt läggas på något departements hemsida, endast av intresse för svårartade nördar samt möjligen utredarens ömma moder.

Om den ömma modern ännu är i livet vill säga, då det i allmänhet är någon pensionerad gammal stöt som har kallats in för att göra jobbet.

Onsdagens tillställning på justitiedepartementet placerar sig i mitten. Inrikesminister Mikael Damberg, för dagen klädd i blå kostym och något vågade rutiga strumpor, var förvisso på plats, men lät Inga-Lill Askersjö, justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen, inleda.

Hon har lett utredningen om framtidens id-kort och föreslår en ny statlig legitimation och en ny e-legitimation.

Det här nya id-kortet ska inte gälla längre tid än fem år, människors utseenden förändras ju över tid, och utfärdas av polisen. Utöver en ansiktsbild krävs fingeravtryck. 400 kronor ska det kosta.

Det är onekligen på tiden att staten börjar ta ett övergripande ansvar för att utfärda leg. I dag finns 13 godkända typer av id-handlingar i Sverige. Polisen, Skatteverket, transportstyrelsen, banker och vissa företag utfärdar dem.

Och mindre seriösa figurer tjänar aktningsvärda summor på att kränga falska leg på nätet.

Den här snårskogen försvårar id-kontroller och underlättar missbruk. Något som svenska bankföreningen, Brottsförebyggande rådet. E-legitimationsnämnden och andra myndigheter och aktörer tjatat om i åratal.

Skurkarna har tackat och tagit emot. Bedrägerierna har ökat kraftigt de senaste tio åren. Bara under fjolåret anmäldes 259 000 bedrägerier, vilket var 25 procent fler än året innan. Och ingenting tyder på att utvecklingen ska vända.

Utredare Askersjö pratade på en kvart eller så, varefter inrikesminister Damberg tog över och förklarade vikten av den kommande lagstiftningen för de fem journalister som orkat släpa sig till föreställningen.

Nu ska förslaget ut på remiss och om allt går som det ska ligger det på riksdagens bord om ett år.

I januari 2022 ska det nya kortet gälla. Men under ett övergångsår ska körkort och liknande handlingar fortsätta att duga.

För att över huvud taget bli insläppt till tillställningen var jag tvingen att visa pressleg. Och jo, den typen av id-kort lär finnas kvar. Men utan att ha samma giltighet som tidigare.

Damberg sörplade i sig de sista dropparna kaffe ur sin mugg, lät göra några intervjuer och hastade sedan vidare.

Det här var knappast den sexigaste dagen i hans politiska liv. Det var definitivt långt ifrån den värsta.

avOisin Cantwell

ARTIKELN HANDLAR OM