Kanske lyckas riksdagen med livstid för mord denna gång

1 av 2 | Foto: JERKER IVARSSON
Morgan Johansson (S).
KOLUMNISTER

Än en gång ska straffet för mord skärpas.

Förra gången riksdagen försökte visa musklerna blev resultatet ett fiasko av episka mått.

Regeringen skeppade i går i väg ett förslag till lagändring som ska leda till att mord som i dag leder till fängelse i 15 till 18 år i framtiden bestraffas med livstids fängelse.

Om gärningen inneburit svårt lidande för offret eller "annars varit särskilt hänsynslös" ska domstolarna plocka fram lagens strängaste straff.

Ungefär tre av tio mördare får livstid. Framöver ska det bli 50 procent, är tanken.

I dag är utgångspunkten att om det varken finns förmildrande eller försvårande omständigheter vid ett mord ska 14 års fängelse utdömas. Endast de grövsta fallen ska leda till livstid, har Högsta domstolen kommit fram till.

Det var en klok avvägning av justitieråden. Om det strängaste straffet plockas fram i tid och otid, vad finns då kvar att ta till om en människa plågas ihjäl under dygnslång tortyr eller vid massmord?

Finlir av det slaget kan en stackars justitieminister emellertid inte ägna sig åt. Vi lever i en auktoritär tid, väljarflykten till Sverigedemokraterna måste stoppas och "det allmänna rättsmedvetandet", vad nu det är, kräver krafttag.

Hoppas på avskräckande effekt

Så långt finns det ingen anledning att förvånas över regeringens utspel. Mer överraskande var att Morgan Johansson i Sveriges radio i går bemötte ett antal remissinstansers invändningar med att uttrycka förhoppningar om att lagändringen får en avskräckande effekt.

Har han alldeles glömt vad utredningen han tillsatte i ärendet kom fram till? "En ökad användning av livstidsstraffet kan inte antas leda till minskad brottslighet eller i övrigt påverka det brottsförebyggande arbetet".

Så är det naturligtvis. Mördare vet att de begår grövsta tänkbara brott. De vet att straffet blir mycket hårt. Men de är påverkade av alkohol eller narkotika eller tillhör den organiserade kriminaliteten och bryr sig inte.

Justitieministern har dock rätt i att en inlåst brottsling är en oskadliggjord brottsling. Men även livstidsdömda kommer förr eller senare ut. Och ju längre tid de suttit, desto större är risken att de friges i ett ännu mer deformerat tillstånd än då de låstes in.

Det är med andra ord alls inte säkert att samhället på sikt blir mindre osäkert av denna reform.

Inte första gången

Nu ska Lagrådet titta på förslaget och avge synpunkter. Sedan ska riksdagen votera. Majoriteten kommer att vara betryggande, endast Vänsterpartiet sprattlar emot.

Det är inte första gången riksdagen ger sig ut på detta äventyr. Även Justitieminister Beatrice Ask har försökt. Den gången protesterade Lagrådet i högan sky och sa att den nya mordparagrafen var värdelöst formulerad. Något som riksdagen naturligtvis inte lyssnade på.

Så gick det som det gick. Högsta domstolen prövade den nya lagen. Fallet rörde en man som slagit ihjäl en annan man med bultsax. När offret svårt skadad och försvarslös låg på golvet skar han honom för säkerhets skull djupt med kniv över halsen två gånger.

De höga juristerna konstaterade syrligt att "det måste komma som en överraskning" för den som läser mordparagrafen och sedan går till förarbetena att upptäcka att syftet med lagändringen var att göra livstid till normalstraffet för mord.

Högsta domstolen suckade uppgivet att det snarare blivit svårare att ta till lagens strängaste straff, förklarade att den nya lagen inte fick tillämpas och dömde mannen till 16 års fängelse.

Morgan Johansson har tidigare raljerat över misslyckandet. Han låtsades inte om att även socialdemokraterna röstade för reformen, i varje fall de som var vakna nog att trycka på rätt knapp.

Jag hoppas att inte denna lagstiftningsprodukt är lika undermålig. Det är grövsta tänkbara brott vi talar om och riksdagen har redan gjort sig till tillräckligt åtlöje.

avOisin Cantwell

ARTIKELN HANDLAR OM