Äntligen tre goda nyheter om pensionen

KOLUMNISTER

Överenskommelsen om att renovera pensionerna innehåller åtminstone tre goda nyheter.

Och en lite mindre bra. Åtminstone för vissa.

Det har länge stått klart att pensionssystemet måste moderniseras. Det beror på att vi lever allt längre. Den ökade livslängden har i sin tur lett till att pensionen som andel av slutlönen har sjunkit. Och skulle fortsätta sjunka om inget gjordes.

Alltså är överenskommelsen mellan de fem partierna i pensionsarbetsgruppen och Miljöpartiet glädjande för alla blivande pensionärer, även dem som i dag bara är i 20-årsåldern.

Om vi dyker ner lite mer i det omfångsrika, och stundtals väldigt komplicerade, pensionssystemet kan vi glädjas åt framför allt tre goda nyheter. Och en som vissa kommer att uppfatta som lite mindre bra. Vi tar den först.

Den lite mindre bra nyheten, för vissa, är att pensionsåldern höjs. I dag kan man börja ta ut den statliga pensionen vid 61 års ålder. Den gränsen höjs stegvis för att 2026 bli 64 år. Samtidigt får anställda rätt att jobba kvar till 69 år från 2023. I dag är taket 67 år.

I praktiken blir dock förändringen inte så stor som den kan verka. I dag är den genomsnittliga pensionsåldern 64,5 år. Som kollektiv har vi redan anpassat oss till att vi är friskare och blir äldre.

De tre goda nyheterna är framför allt följande.

1. Pensionerna slutar minska. Sedan den stora pensionsöverenskommelsen gjordes i mitten av 1990-talet har medellivslängden ökat med 2,5 år.

Det har i sin tur lett till att pensionen som andel av slutlönen minskat. De inbetalda premierna har inte räckt till för att bibehålla den önskade nivån.

De som är födda 1949 (och som bara delvis omfattas av dagens pensionssystem) får i genomsnitt 48 procent av slutlönen i pension. Dagens siffra är i genomsnitt 44 och de som är födda 1994 hade fått nöja sig med 40 procent om inget gjorts.

Men genom överenskommelsen kommer sannolikt fler att jobba längre vilket i sin tur borde leda till att premierna räcker till att upprätthålla nivån.

2. Garantipensionen blir lite fetare. Garantipensionen är ett grundskydd. För att få full garantipension måste man bott i Sverige minst 40 år räknat från 16-årsåldern.

Men den är ganska knaper, 8 076 kronor i månaden för en ensamstående. Ännu mindre för den som är gift.

Nu ska ett särskilt tilläggsbelopp införas för dem som har det allra tuffast. Dessutom höjs taket för bostadstillägget, man ska kunna få bidrag för högre hyror än i dag.

Dessutom ska garantipensionärer kunna jobba och tjäna pengar utan att pensionen sänks. Exakt hur är ännu oklart.

Enligt en övergångsbestämmelse ska de som jobbat 44 år, alltså från 21 års ålder, kunna få garantipension vid 65.

3. En riktålder införs. Det betyder att pensionsåldrarna efter 2026 automatiskt kommer att anpassas så att pensionssystemet klarar av att betala ut vettiga pensioner.

Partierna bakom 1990-talets pensionsöverenskommelse behöver alltså i framtiden inte träffas för att justera pensionsåldrarna. Det sker med automatik.

Detsamma gäller åldrarna för rätt till exempelvis sjukförsäkring, a-kassa och en del andra socialförsäkringar.

Det finns många andra bra inslag i den nya pensionsöverenskommelsen, exempelvis att mindre seriösa fondbolag får det svårare att ta sig in på Premiemyndighetens fondtorg där premiepensionsfonderna finns samlade.

Men den stora glada nyheten till alla framtida pensionärer är att urholkningen av pensionerna, förhoppningsvis, stoppas. Det nästan så att det är värt en extra pepparkaka till eftermiddagskaffet.

Så fungerar det med pension 00:50

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.

ARTIKELN HANDLAR OM