Årets feministbarometer: Vi är sjukare men får bättre betalt

1 av 12
KOLUMNISTER

Näringslivet har bättrat sig lite grann. Media har tagit stora kliv framåt.

Men inte ens i världens mest jämställda land är de kvinnliga biskoparna fler än 15 procent.

På den internationella kvinnodagen 2005 lanserade Aftonbladet Feministbarometern. Sedan dess har jämställdheten i flera sektorer långsamt förbättrats. På andra håll står den och stampar. I vissa fall tar den, förhoppningsvis tillfälliga, steg bakåt.

I dag tar vi tempen på den svenska jämställdheten för tolfte året i rad. Och vi gör det, som vanligt, på tolv utvalda områden. Från bilägande och arbetslöshet till lön och sjukskrivningar.

Jämfört med förra året har det blivit bättre på sju områden. På tre har det blivit försämringar. Och på två har ingenting hänt. Antalet kvinnliga biskopar är fortfarande två, ärkebiskopen oräknad. Och bara en tredjedel av personbilarna ägs av kvinnor.

Årets stora överraskning står media för. Förra året var bara femton procent av de ansvariga utgivarna på landets sju största tidningar och programdirektörerna på etermedieföretagen kvinnor. I år har de ökat till 55 procent, bland annat till följd av chefsbyten på Dagens industri och ett, kanske tillfälligt, på Aftonbladet.

Även börsbolagen tar ett kliv i rätt riktning. I år är det dubbelt så många kvinnliga vd:ar på börsens 78 så kallade storbolag, med över en miljard i omsättning, som förra året. Då var det tre, nu är det sex. Förutom eternellen Annika Falkengren på SEB bland andra Allison Kirkby på Tele2 och Helena Stjernholm på Industrivärlden.

När det gäller lönen, avgörande för både välfärd och pension, fortsätter utvecklingen i rätt riktning om än i snigelfart. Förra året tjänade en kvinna 94 procent av en manslön, noteringen i år är 95 procent. Då har skillnader i bland annat befattning och ålder räknats bort.

Trots det kvarstår bilden av den duktiga flickan. Kvinnor tar i betydligt högre grad än männen examen vid universitet och högskolor. Men fortfarande tjänar de mindre. Tyvärr tror jag att det förhållandet kommer att bestå under min livstid.

Glädjande, ur jämställdhetssynpunkt, är också att papporna fortsätter att ta ut fler dagar i föräldraförsäkringen. Även här går utvecklingen sakta men i rätt riktning. För första gången tar kvinnorna ut mindre än tre fjärdedelar av föräldradagarna.

En trist bild ger dock de senaste sjukskrivningssiffrorna. Kvinnor är betydligt mer sjukskrivna än männen och så har det varit länge. Men skillnaden ökar. Nästan sju av tio sjukskrivningsdagar tas ut av kvinnor. Sjukast är kvinnor mellan 40 och 49 år. När de blir sjukskrivna är de i genomsnitt borta 77 dagar, drygt tre månader, från jobbet.

Till sist, varför går utvecklingen i fel riktning när det blir fler kvinnliga domare och färre landshövdingar? Idealet i den här undersökningen är, med ett undantag, 50 procent. Då skulle perfekt jämställdhet råda. Runt 50 procent får anses vara godkänt.

Undantaget är lönen. Den dag då lönerna i samhället är jämställa tjänar en kvinna lika mycket som en man. Då betalar man inte 95 kronor till henne och en hundralapp till honom.

ARTIKELN HANDLAR OM