Viktigt för polisen att den misstänkte terroristen lever

KOLUMNISTER

1 av 4 | Foto: LASSE ALLARD

Det är inte ovanligt att terrorister dör i samband med sina attentat.

Att den misstänkte 39-åringen lever är viktigt på både kort och längre sikt.

Låt oss hoppas att den anhållne mannen är den person som körde lastbilen nerför Drottninggatan och spred död och skräck.

Alternativet, att en terrorist ännu är på fri fot, är betydligt sämre.

Men även om nu 39-åringen är den skyldige så kan ju fler personer vara inblandade.

Det är bland annat av det skälet som det är viktigt att det finns en misstänkt person att förhöra.

För det mesta har inte polisen den fördelen. Terroristerna spränger sig själva, sätter en revolver mot den egna pannan eller strider tills de blir ihjälskjutna.

I detta fall går det att ställa frågor. Är du ensam eller ingår du i en grupp? Har du handlat på uppdrag av någon organisation? Hur länge planerades dådet? Varför begick du det?

Vissa terrorister tiger sig igenom förhör. Andra ger valda delar. Åter andra njuter av att berätta så mycket som möjligt.

Av avgörande betydelse är att genom utfrågning och annat utredningsarbete samla ihop så mycket information som möjligt.

Klockan tickar och om det finns ytterligare personer inblandade personer så måste de gripas innan de hinner begå nya attentat eller hinner förstöra bevisen.

Att den misstänkte lever är viktigt inte bara för polisen i Stockholm utan för säkerhetstjänster över hela världen.

Spår kan leda till andra länder, inspiratörer eller uppdragsgivare kan befinna sig i en annan världsdel.

På sikt är även den misstänkte 39-åringens berättelse av betydelse för kriminologins och psykiatrins kunskaper om terrorister.

Historien lär oss att det ofta finns likheter mellan terrorister. En kombination av influenser utifrån, personliga motiv och psykisk ohälsa är inte ovanlig.

Men varje fall är unikt och för varje ny politisk mördare vetenskapen kan lära sig någonting om läggs en ny pusselbit som bidrar till förståelse för hur de fungerar och därmed i förlängningen också en något ökad möjlighet att stoppa framtida terrorister innan det är för sent.

Redan i dag finns emellertid en hel del kunskap. Det är ingen tillfällighet att Säpo i sin senaste årsbok, publicerad för bara några veckor sedan, bedömde att den ensamagerande gärningspersonen som den mest trolige att begå ett eventuellt attentat i Sverige.

Nu vet vi ju ännu inte om morden på Drottninggatan är en mans verk, men tillvägagångssättet påminner onekligen om Nice, Berlin och nu senaste London.

Ensamvargen är säkerhetstjänsternas kanske största utmaning. Då de inte ingår i något nätverk lämnar de få spår efter sig.

Omöjlig är dock inte uppgiften. Studier visar att de ofta antyder sina avsikter genom exempelvis inlägg på sociala medier.

Om nu 39-åringen är den skyldige så följer han mönstret. Han har på Facebook laddat upp propagandafilmer för IS och uttryckt sympatier för terrordådet under Boston maraton 2013.

Den misstänkte är medborgare i Uzbekistan. Samma land som en man som för ett år sedan dömdes till livstids fängelse av Hovrätten för nedre Norrland efter ett mordförsök i Strömsund på en imam och regimkritiker kommer ifrån.

Ett brott som onekligen påminner om terrorism.

Men där upphör också likheterna. Attentatet i Jämtland beordrades sannolikt av staten Uzbekistan. Att Drottninggatan skulle vara en sådan beställning kan vi nog utesluta.

ARTIKELN HANDLAR OM

Säpo

Strömsund

Stockholm

Terrorism