Sluta kritisera hela tiden – gör något själv i stället

KOLUMNISTER

Molly Sandén släppte i dagarna en musikvideo som genast uppmärksammades för att hon visade sig naken i den. Det var en markering från Mollys sida mot vikthetsen i stort och ett sätt för henne att stå upp mot den viktmobbning hon utsatts för under många år.

I videon sitter Molly naken och det ”korvar sig på ­magen”, som hon själv uttryckte det i en intervju. Molly ­Sandén startade sedan ­kampanjen ”över min stolta kropp” på Instagram. Det startade en rörelse. I skrivande stund har 3 300 människor lagt ut bilder på sina kroppar på Instagram. Unga tjejer som berättar att de skämts för sin kropp men att de ­blivit uppmuntrade av Molly.

Allt som allt är ju detta en solskenshistoria. Molly har modet att bryta med sitt komplex och får tusentals andra att göra samma sak. Vi borde alla gå vidare i livet, lite gladare.

Men så blir det inte.

Det dröjer inte länge förrän sociala medier fylls av människor som är rasande. De ­menar att Molly Sandén inte är ”tjock på riktigt” och att hon därmed inte har rätt att genomföra den här kampanjen. De menar att hon låtsas vara tjock och att det är att spotta på de verkligt tjocka.

Mollys upplevelser och ­erfarenheter av många års viktmobbning är alltså inte intressant. Jag vantolkar inte nu, detta är sant - det är ­hennes faktiska vikt som gör att hon bör hålla tyst, tycker kritikerna.

Jag läser tweetsen och blogg­inläggen, tar del av ­påhoppen. En ny typ av mobbning riktas plötsligt mot Molly Sandén. Jag blir tokig när jag läser det. Tokig!

Kulmen på galenskapen nås när den här tidningen upp­låter plats till skribenten och bloggaren Natashja Blomberg. Hon menar i en debattartikel dels att Molly är för smal för att kunna ­utge sig för att vara tjock, dels att kampanjen ”över min stolta kropp” utgör ett stort hyckleri. De tjejer som tar mod till sig och delar med sig av sina kroppar under kampanjen är inte bara vilseledda, deras bilder bidrar också till att kroppsfixeringen intensifieras i landet.

Och jag tänker: Herre. Gud.

Att bra aldrig kan få vara bra. Det är så djävulskt tröttsamt.

Jag hoppas att människor slutar förminska Molly ­Sandéns egna upplevelser av viktmobbning. Att de slutar sabla ned hennes försök att göra världen lite bättre.

Och slutligen hoppas jag ­generellt att dessa kritiska människor nån gång ska ­göra nåt själva i stället för att tycka saker om vad andra gör. Gör en egen musik­video, vettja!

ARTIKELN HANDLAR OM