Kungen har inget att göra med Saudikrisen

Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT
Kungen har under de senaste veckorna varit ”bekymrad” över den dåliga stämningen mellan Sverige och Saudiarabien.
KOLUMNISTER

Jag läser i tidningen att Carl XVI Gustaf har bestämt sig för att styra upp Saudikrisen. Kungen har under de senaste veckorna varit ”bekymrad” över den dåliga stämningen mellan Saudiarabien och Sverige och på måndag träffar han nu utrikesminister Margot Wallström som ett första steg för att ”finna en lösning i den uppkomna situationen”, som hovet uttrycker det i en kommentar. Exakt hur det ska gå till framgår inte. Han ska börja dra i lite trådar verkar det som.

Det kan väl inte vara bara jag som reagerar på detta?

Visst har vi bestämt att kungen är maskot och ingenting annat? Visst ska han inte lägga sig i utrikespolitiken? Det står väl i grundlagen, det är väl rent konstitutionellt så att han inte får göra det?
Nu vill jag inte att någon missförstår mig här. Jag gillar kungen! Silvia också. Älskar Daniel och Victoria! Carl Philip verkar helt ok! Sofia verkar vettig! Madde och Chris, javafan, de kämpar på! De gör så gott de kan! Jag har inget emot någon av dem! Men i samma sekund som jag får höra att kungen nu ska ge sig in och trassla i Sveriges utrikespolitik, då blir jag illa berörd.

Jag vill ha en kung bara om denna kung är kliniskt befriad från politiska maktbefogenheter och inflytande.

Alltså, jag menar kliniskt! Jag vill inte att han träffar vår utrikesminister och smider några planer. Jag vill inte att han befattar sig med någon Saudikris. Jag vill inte ens att han tänker på den. Över huvud taget.
”Det pågår ett diplomatiskt arbete”, är utrikesdepartementets korta kommentar om kungens inblandning i Saudikrisen.

Det låter rent ut sagt läskigt.

Utför kungen alltså diplomatiska arbeten för att lösa konflikten?

Jag kan se framför mig hur kungen och drottningen äter söndagsmiddag på Drottningholm och efter maten, när Silvia börjar slamra med disken, då tar kungen med sig portvinsglaset till biblioteket och han sätter sig vid skrivbordet och börjar telefonera till utlandet. Viskande, förtroliga samtal på fattig engelska med den saudiske kungen. ”I know, Margot can be a bit hard sometimes, but she is really a nice girl. Let’s solve this!”

Ni förstår ju vad vi måste göra.

Vi måste antingen stoppa kungen eller avsätta honom.