Världsmästarna i humor – inga strykrädda öbor

KOLUMNISTER

Gud var inte snäll mot engelsmännen. Han satte dem på en liten ö, gav dem pudding och lät regnet skvala. Det är synd om dem än i dag. Däremot fick dom en sak som dom är världsmästare på, nämligen humor.

Den bästa engelska humorn är den excentriska, den helt igenom skruvade. Vi har alla skrattat åt Monty Python, Pang i bygget och Svarte ormen. Själv tycker jag att Eddie Izzard slår allt inom stand up comedy, och till och med en debatt i underhuset har alltid ett underhållningsvärde. Engelsmännen är roliga för att dom måste. Utan humor skulle dom gå under.

Därför uppfinner dom verksamheter som inte behövs, men som är väldigt roliga just därför. Ta till exempel trainspotting, som blev riktigt stort på åttiotalet.

Principen är densamma som fågelskådande, men i stället för att titta på fåglar tittar man på tåg. Ändamåls-enligt klädda och korrekt utrustade står dom i timmar vid sidan av rälsen, bockar av i tidtabellen och nickar nöjt när Liverpoolexpressen susar förbi. Så tillbringar tiotusentals engelsmän sina lediga helger.

Och runt storflygplatsen Heathrow finns det alltid människor som håller på med ”planespotting”. Kikare runt halsen, tjocka stövlar och en rejäl termos. Plan landar och startar medan planespottarna står och njuter.

Nyligen läste jag om ”knitting-flugan”, där modernt trendiga unga britter går kvällskurser för att lära sig sticka. Inte för att det blir så fina tröjor, utan för att det är så komiskt. Sedan samlas man i särskilda klubbar och hänger sig åt knitting on ice – att åka skridskor och sticka samtidigt!

Är dom bäst eller är dom bäst? Dom är bäst, och det bevisas av följande:

Den senaste flugan i det mondäna England kallas extreme ironing. Extreme, som i extremsport, och ironing, som i strykning. Om ni inte tror mig så är det bara att ta plats på första bästa SAS-plan, slå upp tidningen Scanorama på sidan 36 och bara njuta av artikeln med rubriken ”Beyond ironman”.

Visst, det är mäktigt att kämpa sig igenom en triath-lon eller något annat konventionellt kraftprov. Men att pressa sig till det yttersta i en äventyrssport samtidigt som man stryker en skjorta – det är betydligt mer imponerande.

Extrem strykning har på kort tid utvecklats till en fullfjädrad sport, med regelverk och medlemsorganisation. Några av sportens ledande profiler är till exempel killarna som cyklar enhjuling medan den ene stryker den and-res skjorta, tjejen som stryker samtidigt som hon friklättrar uppför en lodrätt klippvägg, mannen som snyggar till sin egen dykardräkt med strykbrädan stående på havsbotten och killen som stryker på väg nerför den svarta pisten.

Av någon konstig anledning har den nya sporten fått ett starkt fäste i tyska Bayern. Nyligen hölls där det första mästerskapet i freestyle, där både utförande, svårighetsgrad och stil poängbedömdes. Obegripligt nog har ingen svensk sportredaktion publicerat en rad. Hittills. Vänta bara till nästa OS.

Anders Westgårdh

ARTIKELN HANDLAR OM