Nu jäklar – här ska det grillas!

KOLUMNISTER

Det är likadant varje år vid den här tiden. Faktum är att det är som att trycka på två knappar.

1. Solen tänds.

2. Grillarna tänds.

Vårens ankomst är så plötslig att man häpnar, och sen går det som ett rinnande vatten. Villasvensken blir som galen och rusar ut i trädgården med klotgrillen i högsta hugg. Nu jäklar ska vi tillbaka till stenåldern. Flintastek! Kotletter! Pilsnerkorv! Grävlingplatta! Vad som helst bara det är grillat.

Den första grillmiddagen är en blågul ritual med helt egen signifikans. Det är en högtidsstund som markerar slutet på det långa kalla, början på det korta varma. Att grilla är något vi gjort oss förtjänta av, och när vi står där i rök och glam är det som moderna vikingar som just tagit sig genom ett stålbad.

Väl bekomme, för ni ska inte tro att jag sitter som nån matsnobb och ler överseende åt era vidbrända ryggbiffar. Jag är likadan själv. Grillat är mitt mellannamn, och som ni killar vet är det ett av få tillfällen då vi kan känna oss on top i köket. Ingen vet varför, men det är per definition ett mansgöra att värma upp bitar av döda djur. Till och med vi som brukar bränna vid fiskbullarna har fri lejd fram till grillen.

Konstigt egentligen att ingen genusforskat om detta. Nåväl, säsongen har ju knappt börjat.

När akademin ändå är i gång kanske ni också kan härleda ursprunget till denna vår moderna hedningarit. Jag är faktiskt nyfiken på när den här svenska grillkulten började – för jag har min själ inget minne av det. Plötsligt stod man där med en skojig grillvante och en överdimensionerad tång. Lite tafatt i början, men snart som ett fullfjädrat proffs med handslipad glaze-pensel och förkläde i kevlar. Som om man aldrig gjort något annat.

Fast det har man ju. Kan bara inte komma ihåg vad. Kanske var det rostbiff med potatissallad som fick signalera sommarens ankomst. Eller grillade vi vanlig grillkorv över en liten scoutbrasa? Jag minns inte. Utelivet före grillen är som bortraderat.

Spelar ingen större roll. Grillat är här för att stanna, och som en annan matskribent ska jag avsluta med att berätta vilka tre grejer som är godast att grilla.

1. Nordafrikansk merguez-korv.

2. Grekiska lammburgare efter Carl Butlers recept.

3. Skivad vattenmelon bestruken med virgin olivolja.

Oj, där blev jag visst en matsnobb ändå. Det bara blev så. Precis som när grillandet kom till byn.

ARTIKELN HANDLAR OM