Högläsningen hotas – av coola manicker

Ovanlig syn I stället för familjesemester med bil och högläsning reser vi med billigt flyg och barnen fastklistrade vid en läsplatta. Svenska barns läsförmåga har försämrats oavbrutet sedan 2001.
KOLUMNISTER

Det var en gång en familj som reste i bil från Frankrike till Sverige. Pappan satt vid ratten och körde längs motorvägar där trafiken var tät. Bredvid honom satt den äldste sonen som var i de unga tonåren. I baksätet satt dottern och den minste pojken, som bara var några få år gammal. Mitt i baksätet satt mamman.

Alla i bilen var på helspänn. Hur skulle det gå?

Mamman fortsatte att läsa högt ur ”En världsomsegling under havet” och varje gång hon bad att få ta en paus skrek alla på mer. Mer läsning, mer spänning, mer mysig gemenskap!

Det var länge sedan. I dag är familjen utspridd och de långa bilresorna har ersatts av billiga flygstolar där alla sitter med var sina hörlurar, mobiler, musikspelare, datorer, läsplattor och allt vad det nu är. Fantastiska manicker allihop. Men magin är bruten.

Högläsningen är hotad. Om trenden fortsätter kommer den att dö ut inom något decennium. Enligt en undersökning från Läsrörelsen läste 80 procent av landets föräldrar dagligen för sina barn 1984. År 2003 var siffran nere i 74 procent, och i dag uppges det handla om endast 35 procent.

Men ojojoj så kulturkoftigt, tänker du kanske och tycker att det borde finnas viktigare saker att uppröras över.

Det beror ju på hur man värderar läskunnighet, kunskap, kritiskt tänkande och individens förmåga att navigera genom tillvaron under resten av livet. Att läsa med sina barn är att hjälpa sina barn, inte minst att klara skolan något lättare.

Statistiskt har svenska fjärdeklassares läsförmåga försämrats oavbrutet sedan 2001. Bland 49 jämförda länder har Sverige och Bulgarien överlägset störst försämring av elevernas läsförståelse.

Att helt överlåta ansvaret på skolan är alltför riskabelt. Även där är läsning och litteratur i fritt fall. Enligt undersökningsföretaget Skop läser yngre lärare (under 40) max två skönlitterära böcker per år. Bara fyra av tio unga lärare läser fler än sex böcker om året, och var åttonde har inte läst någon skönlitteratur alls det senaste året.

”När jag talar med blivande svensklärare om vilka romaner de skulle vilja använda i undervisningen så kan de ha svårt att komma på några titlar över huvud taget”, säger Gunilla Molloy, docent i svenska vid Stockholms universitet till Lärarnas Tidning.

Svensklärare som inte kan nämna några romaner? Det låter som ett aprilskämt, men det är inte det minsta roligt.

Tiggeriet – en skam

Hur ska man förhålla sig till det nya tiggeriet i Sverige? Ena dagen lägger jag en femtiolapp i pappersmuggen hos den knäböjande kvinnan i byltet vid Brunnsparken. Nästa dag blir jag irriterad av två unga tjejer som är direkt påflugna och faktiskt försöker hindra mig från att gå framåt. Jag skäms inte över min egen rådvillhet. Jag skäms över att detta sker i Sverige.

Känslan från förr

Häromdagen var första gången på länge jag kände den där känslan från förr: världen på randen till sin egen undergång som under Kubakrisen, sexdagarskriget, Praginvasionen eller 11 september. Och i den egna lilla världen såg jag hur Kim Jong-Uns missiler flög rakt in i vår äldste sons sovrum i San Francisco …

ARTIKELN HANDLAR OM