”Studiemedelsregler uppmuntrar till svartjobb”

Annika Creutzer: Hög tid att ta bort inkomstreglerna för studenter

Foto: SCANPIX
KOLUMNISTER

Dagens studiemedelsregler straffar studenter som sparar och uppmuntrar till svartjobb.

Så bakvända är reglerna. Därför är det hög tid att ta bort inkomstreglerna för alla som studerar.

Annika Creutzer.

Först arbetsinkomsterna. Inkomsttaket för studiemedel gör det givetvis frestande att ta jobb där lönen betalas ut svart. Och som vi alla vet är nackdelarna många. Först och främst är det olagligt. Dessutom finns det inget försäkringsskydd, inkomsten ger ingen pension och du får inga arbetsintyg och betyg att visa upp i framtiden.

Det gör att studenter extrajobbar i de sektorer där det går att få svarta jobb och avstår från arbete med vit lön, även om det skulle vara bättre för framtiden. Fabian som pluggar ekonomi diskar hellre svart än tar ett jobb i telefonkundtjänsten hos en bank. Och det är inte bara Fabian som förlorar på detta. Det gör vi alla i den internationella konkurrensen.

Det räcker med att gå över sundet till Danmark. Där finns inte längre några regler om inkomst i studiemedelssystemet.

I det svenska systemet finns dubbla spärrar, både reglerna om inkomster och reglerna för avklarade studier. Det borde räcka utmärkt med att ställa krav på kurspoäng och studietakt.

Om Fabian arbetar för mycket hinner han troligen inte med sina studier och då blir det ändå inga nya studiemedel.

Studenterna är, jämte de med de lägsta pensionerna, de som drabbats mest ekonomiskt de senaste 20 åren. Det är först i år som studenter får 74 kronor över när alla nödvändiga utgifter är betalda, enligt Institutet för privatekonomi på Swedbank. Det gäller den student som bor i egen bostad, inte får bostadsbidrag och inte arbetar extra. Den som bott hemma och arbetat extra har legat på plus hela tiden.

Så går vi till sparandet. Vi kan kalla henne Ella. Hennes föräldrar har satt in pengar i hennes fonder under lång tid för att hon ska ha till kontantinsatsen på en egen lägenhet. Ella börjar på högskolan och vill använda fondpengarna, precis som tänkt, till den första lilla lägenheten på den nya studieorten. Fondsparandet har gått bra så en del av vinsten går till skatt. Men resten av pengarna går direkt till lägenhetsköpet.

Men nu börjar problemen. Ella har tagit ut fullt studiemedel men vinsten på fonderna räknas som inkomst. Och då spränger hon taket för hur mycket hon får tjäna och Ella blir återbetalningsskyldig. Har hon en vinst på 10 000 kronor betalar hon 3 000 kronor i skatt och får betala tillbaka 6 100 kronor av studiemedel (61 procent av inkomster över taket). Den här hösten är gränsen för inkomster vid heltidsstudier 71 200 kronor. Tjänar du mer minskar studiemedel. Avstämningen görs mot Skatteverkets inkomstuppgifter så det kan dröja mer än ett år innan återbetalningskravet kommer.

Pengarna Ella tjänade på fonder har hon placerat i lägenheten, precis som tänkt. Men nu får hon välja mellan att hoppa av studierna och söka ett jobb för att försörja sig och betala tillbaka studiemedlen. Eller så får hon gå hem till mamma och pappa och be om mer pengar.

Hon kunde ha undvikt detta om hon först skänkt tillbaka fonderna till sina föräldrar. Sedan hade föräldrarna sålt fondandelarna och gett henne pengarna som hon raskt köpt lägenheten för. Men varför ska vi ha ett system som uppmuntrar till ett sådant trixande?

Det är inte rätt. Vi ska givetvis ha ett studiestöd som gör att människor vågar spara innan de blir studenter och som uppmuntrar till arbetslivserfarenhet under studietiden.

ANNIKA CREUTZER