Fredrik har inte vett att lyssna på Urban

KOLUMNISTER

En viss form av vidskepelse vidlåter den mest exakta av världar: ekonomins. Men just för att vidskepelsen kan formuleras så exakt, i siffror, har den överlevt verklighetens prövning.

Ta till exempel det så kallade överskottsmålet. Tanken är att framtidens glada pensionärer måste vara arbetslösa i dag för att få det bra i morgon. På ekonomspråk kallas det att spara.

Nu har Svenskt Näringslivs Urban Bäckström överraskande föreslagit att överskottsmålet ska slopas och pengarna användas för produktiva ändamål: konsumtion och investeringar.

Bäckström har varit en åtstramningstaliban vars renlärighet inte kunnat ifrågasättas. Nittiotalets skenande arbetslöshet lämnade honom kall. Perssons sparpaket lämnade honom kall. Som riksbankssheriff stod han för den strama linjen.

Ekonomisk anorexi var idealet.

Bäckströms omvändelse till en ekonomi i balans är alltså inget mindre än en sensation. Reaktionerna har följaktligen varit matta och förvirrade.

Vad den omvände nu vill säga är:

Arbetslösheten är onödig.

Utanförskapet är onödigt.

Nyfattigdomen är onödig.

Det enda hindret för en Bäckströmsk övergång till en förnuftig politik vore om det inte fanns några lediga resurser. Men resurserna finns. Vår nuvarande regering har nyss vunnit ett val på uppfattningen att en och en halv miljon utestängda svenskar inte vill annat än jobba och att det är ett skamligt slöseri att hindra dem.

En vacker socialistisk uppfattning. Jag delar den.

Varför då tveka?

Tja, tio procent av amerikanerna tror att Elvis lever. Massor med människor läser horoskop på fullt allvar. Och Anders Borg tror att finansiellt sparande skapar jobb. Tyvärr är han inte ensam. Bakom honom står en förlorad generation av nationalekonomer.

Regeringen Reinfeldt med sin osynlige statsminister har lovat att avskaffa arbetslösheten. Arbete åt alla.

Så ser ackordet ut.

Och detta ska uppnås, är det tänkt, genom att peta lite på utbudssidan och nonchalera efterfrågan. Tyvärr, det går inte.

Svenska pensionärer kan möjligen äta kattmat, men inte obligationer.

Åt en regering som inte kommer att klara sitt beting räcker nu den generöse Urban Bäckström ut en räddande hand.

Självklart kommer den att avvisas.

Carl Hamilton

ARTIKELN HANDLAR OM