Det är ingen idé att rösta för politiken blir ändå den samma

KOLUMNISTER

Aldrig har det varit så trångt på det politiska mittfältet som i dag. Där trängs inte bara allianspartierna utan numera även Socialdemokraterna. Miljöpartiet och även Sverigedemokraterna vill också ­vistas där emellanåt. Det är bara Vänsterpartiet som avviker och i stället klamrar sig fast vid någon slags socialdemokratisk politik à la 1970-tal.

Detta märktes tydligt i veckan när finansminister Anders Borg presenterade sin budget, en budget som lika väl kunde vara undertecknad av Socialdemokraternas ordförande Stefan Löfven.

Fredrik Reinfeldt vann valet 2006 på att stjäla stora delar av den socialdemokratiska politiken. Nu måste Löfven kämpa för att ta tillbaka stöldgodset. Resultatet kan bara bli en politik som är så identisk med alliansens att jag känner mig föranlåten att citera ur Erik Lindegrens underbara dikt ”Arioso” från 1947:

”Någonstans inom oss är vi alltid tillsammans (...) någonstans inom oss är vi alltid här och nu, är vi ­alltid du intill förväxling och ­förblandning, är vi plötsligt ­undrans under och förvandling (…) Fäller drömmen alltid masken och blir du, som i smärta glider från mig, för att åter komma åter, för att åter komma till mig, mer och mer inom oss, mer och mera du.”

Jag har följt och bevakat svensk politik sen 1970-talet och har ­aldrig haft så tråkigt som nu. Svensk inrikespolitik är en enda grötig massa av till intet för­pliktande löften, framtids­investeringar utan substans, ­reformer som bidde en tumme och några miljoner hit och dit för att täppa till hålen i det utslitna välfärdslapptäcket. Sällan hör jag ett ord om ideologi, om politiskt ­engagemang, om framtidsvisioner och drömmar om samhällsförändringar. Det enda jag ser är den ­ansiktslösa förvaltarstatens kalla verkställighetshantering.

Själv har jag inte röstat i ett riksdagsval sen 1994. Det var ett väl genomtänkt och medvetet beslut. En journalist som slipper ta ­politisk ställning kan bättre och mera objektivt granska och ­bevaka den politiska makten. Den som inte röstar står mera fri och är mindre påverkad.

Jag har inte haft anledning att ändra min uppfattning, även om den inte delas av alla. Å andra ­sidan känns det just nu som om själva röstandet har blivit mer och mer meningslöst. Det ­spelar ju ingen roll vilken ­politisk konstellation man ­röstar fram. Politiken blir ju ändå densamma. Reinfeldt + Löfven = Sant.

Vem vågar …

… nu kasta sig in i debatten mellan Leif GW Persson, Jan Guillou och Göran Lambertz om justitiemordet på Thomas Quick utan att bli beskylld för att vara alkoholist? Eller intelligens­befriad jubelidiot? Eller superkorkad tokstolle? Eller en ­obildad och dåligt påläst skit­stövel, som dessutom är ful? ­Inte jag i alla fall.

En miljöpolitiker …

… i Sörmland påstår att CIA flygbesprutar Sverige med ­giftiga kemikalier. De vita strimmorna efter jetplan, som hittills alltid sagts vara vattenånga som bildas bakom ett plan när det befinner sig på hög höjd i fuktig luft, är i stället livsfarliga giftmoln. Enligt den kvinnliga ­politikern är strimmorna inte kondens utan kemikalier, virus och tungmetaller, som CIA ­släpper ut för att påverka vädret. Enligt politikern gör hon inte sitt utspel som politiker utan som privatperson. Det är väl tur det för efter det här har hon väl inga politiska uppdrag kvar.