Smörjmedlet behövs för att landa affärer

Foto: MIKHAIL METZER/AP
I BLÅSVÄDER Telia Sonera misstänks ha använt sig av mutor för att få tillgång till nödvändiga licenser och frekvenser mellan 2007 och 2010. Gulnara Karimova, dotter till landets president, pekas ut som den som tagit emot dem.
KOLUMNISTER

Regelbundet beskylls svenska företaget för att ha betalat mutor i utlandet. Grävande reportrar lyser som en hel familj bror Duktig i sin iver att visa dokument och bevis de hittat för mutbrott.

De ansvariga nekar indignerat, företagens jurister är bestörtare.

De har aldrig hört talas om mutor.

De ljuger alla. Alla utom bror Duktig och hans bröder.

Alla som någon gång drivit affärer bortom Nordens gränser vet att inte många av svenska företags affärer i stora delar av Afrika, Mellanöstern och Asien hade blivit av över huvud taget utan mutor i någon form. Det gäller inte bara de stora affärerna, det gäller alla typer av affärer.

Jag har själv bott en stor del av mitt liv i länder där man inte kunde få en enda telefonlinje inmonterad utan många mutor och handtryckningar. Hur tror ni då att det går till att få öppna en hel telefonfabrik?

Under nästan ett år var jag korrespondent i ett kommunistland. Jag bodde på ett bra hotell hela tiden, ­vilket bara var möjligt genom att räkningarna betalades med svartväxling, en olaglighet som min tidning uppmuntrade. Samma tidning kunde ändå publicera artiklar om svenska ”valuta­svin” som levde livets glada dagar på svartväxling på stadens krogar.

Mutor är olagliga i Sverige, men livsviktiga för löntagare i många länder där lönerna är så små att ingen kan leva på dem, utan mutor.

Då jag bodde i Beirut fick jag ingen post de första veckorna, trots att brevbäraren passerade mitt hus varje dag och jag visste att brev och tidningar hade sänts till mig. Då fick jag veta att brevbäraren måste få ett litet månatligt bidrag, annars fick jag inga brev. Det var ingen stor summa för mig, men för honom blev varje hyresgäst bidrag en hygglig månadsinkomst, vilket hans fasta lön inte var. Den som inte vill sitta resten av sitt liv i en kö, betalar en slant och passerar kön, så är det i administrationen i en stor del av världen i detta nu. Den som ligger på sjukhus i många länder från Ryssland österut får betala för varje plåster och extra huvudvärkstablett. Den som vill få någon vård alls i till exempel Grekland får uppmuntra doktorn med en stilla handtryckning. I andra länder räcker det med en flaska konjak.

I mer än tjugo år levde jag, arbetade och reste runt i Mellanöstern, Afrika och Asien, i länder där det nästan varit omöjligt att få ut nödvändiga papper, tillstånd och stämplar från myndigheter och andra utan någon form av kontant uppmuntran. Utan smörjning stod statsmaskineriet, tullen och polisen stilla. Lika stilla som flyttgodset låg i hamnen för en ung svensk attaché i Kairo, därför att han vägrade att betala mutor. Godset låg kvar tills attachén två år senare flyttade till ett annat land.

Tänk er att ett svensk företag som säljer någon avancerad ­industriprodukt och som ­konkurrerar med ett tyskt och ett amerikanskt företag om en stor leverans, värd hundratals miljoner. Konkurrenternas produkter är ungefär lika bra och lika dyra.

Tror ni svensken vinner kontraktet, han som skickar över en gladmålad dalahäst till den beslutande ministern? Eller är det tysken som lämnar en luftkonditionerad Mercedes med färg-tv i baksätet? Eller blir det amerikanen som ordnar gratis studier för ministerns son vid ett bra amerikanskt universitet?

Svenska affärsmän och andra som ska leva och bo i helt främmande ­kulturer, möter problem de inte visste fanns, situationer som inte går att ­lösa med en svensk lagbok i handen.

De tvingas inse ganska snabbt att Sverige ingalunda alltid är mönster och drömland för resten av världen. Den svenska modellen kan tvärtom skava illa mot lokala modeller, seder och bruk. Ekonomiska stormakter, som USA, kan driva en hård anti-korruptionspolitik i många länder. EU skulle också kunna det, om inte den inre konkurrensen mellan EU:s medlemsländer ger EU svaga muskler. Under tiden fortsätter världen att vara som den är, full av små och stora fifflande skojare, som i kampen för överlevandet är beredda att köpa och sälja vad som helst, bara priset är det rätta. Det kan, dessvärre, ingen bror Duktig ändra på.

Mutor är olagliga i ­Sverige, men livsviktiga för löntagare i många ­länder där lönerna är så små att ­ingen kan leva på dem, utan mutor

VISSTE DU ATT …

Ingen fick lön i riksdagen

Under den så kallade frihetstiden i Sverige på 1700-talet var nästan alla svenska riksdagsmän mutade? De hade ingen lön, men det var dyrt att bo i Stockholm, så de tog mutor av franska, danska och ryska ambassaderna, som alla ville påverka den svenska politiken.

Kondiskaffe blev droppen

En kopp kaffe kan betraktas som muta i vissa fall i Sverige? Beslutsfattare uppmanas ständigt att ställa sig frågan: Varför blir jag bjuden på detta? Varför är han så vänlig? Det finns ett fall i Norrköpings tingsrätt där en kaffe på kondis blev muta i ett kommunalt bostadsärende.

Klappen får inte vara dyr

Julklapp till företag eller liknande i Sverige får inte vara värd mer än 400 kronor. En dyrbar present till företaget som försäljningschefen tar hem för eget bruk ska han betala förmånsskatt för och företaget ska betala sociala avgifter för presentens värde. Men gränserna är flytande, lagarna otydliga. Sverige ansågs länge helt fritt från korruption, men de senaste åren har skandalerna duggat tätt i den offentliga förvaltningen.

ARTIKELN HANDLAR OM