Kommer inte bli demokrati genom vapenaffärer

Foto: FAYEZ NURELDINE
Det är vansinnigt att tro att Sveriges vapenexport till Saudiarabien skulle främja diktaturens demokratiska utveckling.
KOLUMNISTER

Saudiarabien är inte bara en vidrig diktatur i största allmänhet. Det är jordens mest kvinnoförtryckande diktatur.

Därför är det särskilt glädjande så här på den internationella kvinno­dagen, att kunna konstatera att direktörerna inom den svenska exportindustrin kämpar hårt för den saudiska kvinnans befrielse.

Jo, ni läste rätt. I en mäktig deklaration på DN:s debattsida hävdade 31 undertecknande direktörer, därav tre kvinnor, att särskilt svensk vapenexport främjar den saudiska demokratiska utvecklingen. Deras text är vansinnigt - ehuru oavsiktligt - rolig.

Men först i korthet några ord om Saudiarabien. Diktaturen vilar på wahabismen, en av de allra mest extremistiska inriktningarna inom islam, egentligen bara jämförbar med det ”kalifat” som terroristerna inom IS säger sig ha upprättat. Wahabismens grundtes är att först måste alla shiamuslimer dö, sedan måste alla judar dö och först därefter alla kristna. Regimens cirka 5 000 prinsar finansierar större delen av all islamistisk terrorism. USA är landets höga beskyddare och skälet till det är naturligtvis oljan och korrupta affärer. Presidenterna Bush och deras familj har under några decennier blivit kolossalt rika på sina affärer med det saudiska kungahuset. Offentliga halshuggningar tillhör den saudiska vardagen. Att säga att detta är en medeltida regim är grovt felaktigt, under medeltiden var den arabiska kulturen i allt överlägsen den europeiska. Wahabismen blomstrade upp på 1800-talet.

Att exportera vapen till Saudi­arabien blir följaktligen inte okomplicerat, eftersom vapen­export är utrikespolitik och svensk lag säger att den är otillåten när det gäller länder i krig eller diktaturer som riktar vapen mot den egna befolkningen.

Om svenska företag likväl vill exportera vapen till detta fasansfulla land så måste det myglas en hel del. Och man måste få regeringen med sig, följaktligen tål sådana affärer inte dagens ljus utan måste göras upp i största hemlighet.

2005 slöts sådana hemliga avtal under regimen Göran Persson. Där ingick samarbete kring elektronisk övervakning och signalspaning, funktioner som ju är särskilt angelägna i diktaturer. Avtalet förlängdes ett varv under regimen Reinfeldt. Sedan läckte saken ut och det blev förstås skandal. Och nu är det Stefan Löfven som sitter med den oönskade babyn i famnen.

Miljöpartisterna och vänster­partisterna är självklart beslutsamma motståndare till att förlänga avtalet, Socialdemokraterna splittrade, Moderaterna självklart för och folkpartisterna lite emot, SD antagligen för och KD mot, eller tvärtom. Det stundar alltså en hård uppgörelse och risken, eller möjligheten, beroende på hur man ser det, att avtalet kommer att sägas upp är följaktligen stor.

Nu till de oavsiktligt roliga direktörerna och deras proklamation i DN. De menar först att vår export är viktig för landet. Det är ett invändningsfritt argument. Men vapen­export var det ju? Och till Saudiarabien? Då gäller det 4 promille av vår samlade export. Vari ligger då det ohyggligt viktiga?

Jo, skriver direktörerna, eller undertecknar i alla fall, vapenexporten sprider ”grundläggande värderingar kring rättssystem, civila rättigheter och hållbart företagande”. Och, ännu roligare, är den ”ett betydelsefullt verktyg för att främja utvecklingen av mänskliga rättig­heter och demokrati”.

Genom affärskontakter med human­istiska svenska direktörer skulle alltså de saudiska prinsarna kunna demokratiseras. Hur dum får man bli?

Försök att föreställa er svenska direktörer, exempelvis undertecknaren Carl-Henric Svanberg med sin usla engelska, i samkväm med saudiska prinsar.

Hur ofta skulle då direktörerna passa på att anmäla hur illa de tycker om att man stenar kvinnor, piskar ihjäl bloggare och halshugger våldtagna kvinnor (eftersom de har haft sex utanför äktenskapet) eller tvingar kvinnor att stanna kvar inne i brinnande hus om de inte kan springa ut i anständig, heltäckande, klädsel?

Sådana samtal vore synnerligen intressanta att uppleva, fast de aldrig ägt rum.

I rättvisans namn skall sägas att också näringsministern Mikael Damberg påstått att exporten till Saudiarabien är ”ett sätt att promota mänskliga rättig­heter”. Och Carl Bildt hän­visade till ”fredsprocessen i Mellanöstern”. Det är inte möjligt att vare sig de undertecknande direktörerna eller politikerna tror en sekund på sina egna ord.

Däremot tycks just dessa 4 promille av den svenska exporten vara särskilt viktiga för dem så att inget argument blir för dumt att ta till. Exempelvis att ”vi kan inte” säga upp vapenavtalet med Saudi­arabien, för då skadar vi hela vår export och får dåligt rykte och undergräver vår välfärd.

Dock kunde Tyskland. Efter en av de senaste halshuggningarna, en kvinnlig gästarbetare blev efter tre hugg av med huvudet på en parkeringsplats, bestämde Tyskland att dra in sin vapenexport till Saudi­arabien. Utan upprop från tyska direktörer, utan hot om ekonomisk undergång.

Hur det går i Sverige vet vi ännu inte. Men det är fara värt att vi får sluta tala om vår ”feminist­iska utrikes­politik”.

Detta om 8 mars.