Det är fåglarnas fel att grodor spontansprängs

KOLUMNISTER

Jag tänkte på den här nyheten om paddorna. Eller om det var grodorna. Hursomhelst har de börjat explodera i Tyskland. Och, enligt trovärdiga uppgifter, i södra delarna av Danmark.

Allt fanns att läsa i tidningen i förra veckan. Någonstans i botten av din återvinningshög. Värt en utgrävning, om du missade det.

Paddexplosionerna började som ett mysterium. De bara kravlade sig upp på stenar - som det lät av rapporterna över halva Schleswig-Holstein - och började växa. Mer och mer. Och mer. Och så: Poff!

De sprack. Ingen visste varför. Det gick nästan att ta på obehaget den där historien spred. Exploderande paddor är inget bra ämne för en middagskonversation. Obehaget och, på sina håll, förväntan. Professionella alarmister drog in luft över hela kontinenten. Vi var bara någon dag från jätterubrikerna: "PADDVIRUSET härjar i TYSKLAND", "Kan PADDINFLUENSAN drabba MÄNNISKOR?", "Så skyddar du dig mot PADDPESTEN".

Den där sortens saker, ni vet.

Vi lär aldrig få veta det, men någonstans satt säkert en miljöpartist och slickade sig lystet kring munnen. Detta kom som på beställning. Partiet ligger och hackar kring fyra procent, ett drygt år till valet. Då låter Gud, i sin vishet, förvandla paddor till pyroteknik.

Det var precis som när säldöden puttade in fårskinnsvästarna och rallarskäggen i riksdagen. En valvinnare. Skyll på miljögifter.

Right on!

Då, precis när allt är riggat, dyker en liten tysk upp. Han verkar nära bekant med dessa paddor. Eller grodor. Han vet allt om dem. Och han har en förklaring: Det är fåglarnas fel.

Så här ligger det till, enligt den lille tysken:

Vissa fåglar gillar de små groddjurens levrar. De har lärt sig att plocka ut levrarna med ett elegant näbbhugg. De söta små grönskinnen gör som de brukar när de är angripna: de blåser upp sig. Men utan lever går det snett. Kroppen håller inte ihop. De blåser och blåser tills - poff! - de spricker.

Precis som jätterubrikerna och miljölarmen sprack, innan de hann komma igång.

Men egentligen var det inte uteblivna rubriker eller besvikna miljöpartister som fick mig att tänka på den här historien om exploderande paddor. Det var något helt annat: en av alla dessa artiklar som försöker låtsas som om Evin Rubars SVT-dokumentär om galna feminister - Könskriget - är dålig journalistik.

Samma princip. Angrepp, ilska, uppblåst försvar. Men så: Poff!

Andra delen av dokumentären går på söndag. Jag är förväntansfull som en miljöpartist med säldödsvittring.

Johan Hakelius

ARTIKELN HANDLAR OM