Nu kommer fredag redan på torsdag

KOLUMNISTER

Ni vet de där reportagen. De kunde handla om serietecknare som satt halvnakna i högsommarvärmen med fläktarna på Concordefart och tecknade tomtar. Eller om modeuppköpare som reste runt, precis när första maskrosen slagit ut, och kollade in nästa säsongs vintermode. Man brukade skrocka lite åt de där reportagen. Vilket tokigt jobb! Helt upp och ned, alltså!

Har ni märkt att ingen gör de där reportagen längre?

Häromveckan trumpetade Dagens Nyheter ut att nu - nu, minsann - kommer deras fredagsbilaga På Stan att komma redan på torsdag. Varför vänta? Varför inte vara först? Varför inte ha fredag redan på torsdag?

Ja, varför? Och varför just torsdag, förresten? "I Europa kommer flera nöjestidningar av den här typen ut på onsdagar", skriver På Stan själv och petar lite på sin chefredaktör Jan Wifstrand för att se om han inte skulle vilja ha torsdag, som är nya fredag, redan på onsdag.

- Det ska inte uteslutas, säger han.

Det är ett kinkigt ämne, det här. Man riktigt känner hur den kuvade insändarilskan i ens egen knopp börjar rassla med kedjorna. "Julskyltning i slutet av oktober", väser den hoppfullt, "Semlor redan dan efter annandan". Utropstecknen samlar sig i grupper om fem. Någonstans i slutet av den här vägen ligger antagligen ett krav från Maud Olofsson på att landet ska styras enligt Bondepraktikan. Å andra sidan, vägen har ett slut i andra änden också.

Det tråkiga med de där serietecknarna var att de alla verkade småledsna. När julen väl kom slängde de i sig lite skinka, tackade för glöggen och började skissa midsommarstänger. Steget före, året om. Men ingen gör de där reportagen längre. För vi har liksom alla blivit serietecknare. Steget före, året om. Varför kan inte onsdag vara fredag? Varför vänta?

Ja, varför?

Doften av årets första gräsklippning. Det är vad jag tänker på. Eller, mer exakt: KÄNSLAN. Den som infinner sig när man nås av doften av årets första gräsklippning. Framme! Äntligen! JA! Som en utmattad, blötfrusen, fyrtioårskrisig Vasaloppsåkare, när han får se kranskullan.

Fasta målsnören spelar roll. Det är bara det jag menar. Och jag ger mig fan på att det är tekniskt möjligt att sprida ut doften av nyklippt gräs, redan i februari. Kommer det snart att ske?

Det ska inte uteslutas.

Johan Hakelius

ARTIKELN HANDLAR OM