Lika sant är att kvinnomorden ökat

Kerstin Weigls och Kristina Edbloms granskning om kvinnor som mördas.
KOLUMNISTER

Jag önskar att jag kunde vara lika säker som Brottsförebyggande rådet på att det dödliga våldet mot kvinnor minskar.

Men tyvärr.

Förra året dödades 18 kvinnor av sin man, pojkvän eller ex-man.

Jag påstår inte att Brå ljuger eller manipulerar när de i sin nya rapport säger att "bara" 13 kvinnor varje år dödats de senaste åren. Antalen år för år stämmer med det Kristina Edblom och jag vet, i vår ständiga granskning av kvinnomorden.

Ändå kan det vara fel. Utan att darra på manschetten fastlår Brå att morden och dråpen på kvinnor minskat sedan mitten av 2000-talet, från 17 offer per år till 13. Då har man räknat på en sexårsperiod.

Låt gå för att det I kriminologisk mening är en säkerställd minskning:

Jag misstror inte det, och det är sant att snittsiffran under just den perioden blir 13.

Men sant är även att antalet förra året var 18 - och att det är en ökning från föregående år Och att det med andra små variationer går att få helt andra medeltal, till exempel 16 dödade kvinnor varje år under 2000-talet.

Men det är journalist jag är, inte statistiker.

De dödade kvinnorna är inte siffror. De var under 2014: Susanne Ahl, Agneta, Gun, Christina, Annika och många fler. Tre hade barn hemma som såg mamma mördas.

För var och en av dem finns en berättelse.

Glädjande nog tror forskaren Sven Granath att Aftonbladets granskning spelar roll för det han ser som en minskning av det dödliga våldet mot kvinnor. Signalen är att detta är inte acceptabelt. Det här tar samhällets på största allvar. Den största kvällstidningen lägger upp frågan som ett samhällsproblem.

Han säger: "Det blir ett tryck på samhällets olika nivåer."

På det vill jag tro.