Dyr el - en medveten politik

KOLUMNISTER

De pensionerade småbrukarna Gunnar och Elsa Karlsson har inte råd med elräkningen.

Det är resultatet av en medveten politik. El ska vara dyrt.

Regering och riksdag vill att vi ska använda mindre el.

Det gör vi också.

Förra året minskade elförbrukningen med drygt en procent.

Avsikten är att på sikt minska beroendet av kärnkraften. Medlet är den så kallade gröna skatteväxlingen.

Den går i korthet ut på att skatten på miljöförstörande verksamhet, framför allt energi, höjs medan skatten på arbete sänks.

Bra - på papperet

Det låter bra - på papperet. I verkligheten är det inte riktigt lika bra.

Skatten på el har mer än tredubb-lats under de senaste tio åren. Från 6,3 öre per kilowattimme till 20,2. Nästa år höjs skatten med ytterligare ett öre. Plus moms.

I dag består bara hälften av elpriset av kostnaden för elen. Resten är elskatt, avgift för elcertifikat och moms.

Kommunerna höjer skatten

Så långt är allt gott och väl. Problemet är bara att den andra hälften av den gröna skatteväxlingen inte landat i samma plånbok som betalar elräkningen till Fortum, Sydkraft eller Vattenfall.

Nästa år sänks visserligen den statliga inkomstskatten med ett par tior i månaden i vanliga inkomstlägen. Men i en rad kommuner och landsting väntar skattehöjningar som är betydligt högre. Den realt disponibla inkomsten, efter skatt och inflation, väntas öka med blygsamma 0,9 procent, den lägsta siffran på många år.

Mat på stormkök

Det är därför Elsa och Gunnar Karlsson inte längre har råd med elräkningen. Och det är därför ensamstående tvåbarnsmamman Monika Karlsson tvingas laga mat på stormköket.

Lena Mellin

ARTIKELN HANDLAR OM