Regeringens motivering är löjeväckande

KOLUMNISTER

Rikets säkerhet skadas inte av att svenska folket får veta om Lars Danielsson gick till jobbet annandag jul 2004.

Men så motiverar regeringen sina hemligstämplar.

Det är löjeväckande.

Ekots reporter Erik Ridderstolpe, Aktuellts Kerstin Holm och Svenska Dagbladets Mikael Holmström har en sak gemensam.

De har begärt att få veta när Göran Perssons närmaste man Lars Danielsson kom till och gick från jobbet dagen då flodvågen krossade Asiens stränder.

De har inte begärt ut uppgifterna för att de är nyfikna. Utan för att få veta om Lars Danielsson verkligen gjorde det som han påstått. Nämligen åkte till jobbet redan vid tiotiden på annandagens morgon för att kontrollera att regeringskansliets katastrofarbete rullade i gång.

Avslag i samtliga fall

Men i samtliga tre fall avslår regeringen reportrarnas begäran. Med hänvisning till rikets säkerhet kan uppgifterna inte lämnas ut.

Om de skulle bli offentliga kan man, enligt regeringen, kartlägga ”rutiner och rörelsemönster hos personer i den centrala statsledningen”. Landets säkerhet står på spel och därför används hemligstämpeln.

För att ytterligare understryka allvaret i avslagen hänvisar regeringen till ännu en paragraf i sekretesslagen. Den handlar om säkerhetsåtgärder i byggnader.

Ointressanta rutiner

Argumenten är så tunna att de gränsar till det larviga.

1 Om Lars Danielsson gick in eller ut genom dörren till statsrådsberedningen 26 december 2004 har ingenting med rikets säkerhet att göra.

2 De uppgifter som reportertrion begärt att få ta del av handlar om en enda person. Lars Danielsson är nämligen den ende som uppgett att han åkte till jobbet på annandagen. Resten av statsledningen var någon annanstans. Deras ”rutiner och rörelsemönster” är i sammanhanget helt ointressanta.

3 Annandag jul är ingen vanlig arbetsdag. Att Lars Danielsson skulle ha som ”rutin och rörelsemönster” att dyka upp på jobbet varje annandag klockan tio förefaller inte sannolikt.

4 Ingen har bett att få veta något om säkerhetsåtgärderna i regeringskansliet. Ändå väljer regeringen att hänvisa till dem i sina avslag.

Väcker misstankar

Det är alltså skenargument som används när regeringen hemligstämplar uppgifter som skulle kunna styrka att Lars Danielsson verkligen cyklade till jobbet på förmiddagen 26 december.

Bara det väcker misstankar. Ännu mer misstänksam blir man när man läser en annan hemligstämpling.

Aftonbladet bad i december förra året att få ta del av inpasseringsloggen och kameraövervakningen till statsrådsberedningens entré. Det var en betydligt vidare fråga än den som reportertrion ställde.

Vi fick avslag. Med samma motivering som Ekot, Aktuellt och Svenska Dagbladet.

Slentrianstämpling?

På Aftonbladets fråga skulle hemligstämpeln kunna vara motiverad. ”Rutiner och rörelsemönster” skulle kunna kartläggas. Även om juldagarna inte liknar resten av året, inte ens på statsrådsberedningen.

Hemligstämplar regeringen av slentrian så snart frågorna närmar sig Lars Danielssons aktiviteter på annandagen? Det verkar onekligen så.

För i verkligheten kan rikets säkerhet inte ha ett dugg att göra med om Lars Danielsson gick till jobbet för 501 dagar sedan.

Lena Mellin

ARTIKELN HANDLAR OM