Irma talar – då skakar marknaden

Vice riksbankschefen får räntan att falla

KOLUMNISTER

Wow, vilken reaktion!

När vice riksbankschef Irma Rosenberg öppnade munnen sjönk räntan, börsen gick upp och euron blev dyrare.

Foto: scANPIX
laddade ord När Irma Rosenberg, en av fem vice riksbankschefer, talar så lyssnar handlarna på marknaden.

Under den grekiska antiken rådfrågades oraklet i Delfi. Efter att bland annat ha tuggat i sig lagerblad levererade hon sina stundtals tvetydiga svar.

Ungefär som oraklet tolkas i dag riksbankschefen och de fem vice riksbankscheferna. Är räntan på väg upp, ner eller kommer den att ligga still?

Vice riksbankschef Irma Rosenbergs tal i går på Tekniska högskolan i Stockholm kan av den oinvigde verka diffust:

– Sammantaget ser jag därför i dag inga skäl att gå snabbare fram med räntehöjningar än vad marknaderna förväntade sig veckorna innan det penningpolitiska mötet i december trots den fortsatt starka uppgången i ekonomin.

Men för handlarna på marknaderna, som sätter kurser och räntor, var beskedet glasklart. Riksbanken höjer styrräntan om nio dagar med 0,25 procent. Men därefter blir höjningarna inte lika snabba och inte lika många som man tidigare trott.

Spår i plånböckerna

Bara timmarna efter Rosenbergs tal satte tolkningarna spår i våra plånböcker.

Räntan: Riksbankens styrränta, reporänta, påverkar de korta räntorna, exempelvis de rörliga bolånen, direkt. De sjönk givetvis i går.

Men eftersom Irma Rosenberg också sade att ”det även fortsättningsvis kommer att finnas krafter som håller tillbaka inflationen” så sjönk även de långa räntorna där risken för framtida prishöjningar räknas in. De långa räntorna är intimt förknippade med de bundna bostadsräntorna.

Dollar & euro När räntan går ner så sjunker kronan. Det blir helt enkelt mindre fördelaktigt att investera i svenska valuta.

Börsen: Tumregeln säger att börsen går upp när räntorna sjunker. Och det var precis vad som hände i går.

I sanningens namn berodde det kanske inte på Irma Rosenberg. Utan på att börsen just nu hoppar upp och ner beroende på vilka vinster aktiehandlarna tror de stora bolagen kan leverera.