123 kronor – vilken flopp

Lena Mellin: Mer än fem veckors strejk gav alltså väldigt, väldigt lite

Vårdförbundets ordförande Anna-Karin Eklund räknar med att tappa medlemmar.
KOLUMNISTER

123 kronor i månaden – före skatt.

Det är facit för en vanlig landstingsanställd sjuksköterska efter drygt fem veckors strejk.

Var det värt priset,

Anna-Karin Eklund?

För att uttrycka sig försiktigt var det ekonomiska utfallet av den drygt fem veckor långa vårdstrejken blygsamt. Till och med mycket blygsamt.

För en vanlig sjuksköterska anställd av landstinget gav strejken 0,5 procent eller i genomsnitt 123 kronor i månaden. Efter skatt rör det sig om ungefär 80 kronor.

Kopia av budet

Det medlarbud som Vårdfacket sa nej till för två månader är nästan en kopia av det som förbundets extrakongress godkände i går kväll. Den enda rejäla skillnaden är att den garanterade löneförhöjningen under det andra avtalsåret blir 3 i stället för 2,5 procent.

I övrigt ser avtalet likadant ut som det kunde ha gjort i mars. 4 procent första året, 2 procent det tredje avtalsåret. Samt en garanterad lägstalön på 21 100 kronor i månaden.

Mer än fem veckors strejk gav alltså väldigt, väldigt lite.

Jämfört med Vårdförbundets ursprungliga krav är utfallet ännu dystrare. De ville ha 3 400 kronor mer i månaden på två år. De fick 2 200 kronor – men utspritt över tre år. De krävde en lägstalön på 22 000 kronor och fick en som var nio hundralappar lägre.

Gick ut för lamt

Det är lätt att tycka synd om sjuksköterskorna, barnmorskorna, de biomedicinska analytikerna och de andra medlemmarna i Vårdförbundet. Om de trots kämpaglöd, massiv uppbackning av allmänheten och en lång och dyrbar konflikt inte når längre hur ser framtiden då ut för den egna plånboken?

Men Vårdförbundet bör noga analysera sitt eget ansvar för det magra resultatet. Först i går, inför hotet av en massiv upptrappning till 10 000 strejkande senare i veckan, fick de ett avtal till stånd. De gick ut alldeles för lamt för att rubba arbetsgivarnas goda självförtroende.

Besvikna medlemmar

Priset för det blir, förutom pengarna, en djup besvikelse bland medlemmarna. Eller för att uttrycka sig som sjuksköterskan Fatma Aslan i Västerås: Strejken blev århundradets flopp.

De borde ha tagit lärdom av Kommunals stora strejk för fem år sedan. Efter fem veckor hade de strejkat sig till i genomsnitt 90 kronor mer i månaden. Att strejka mot offentliga arbetsgivare som stat och kommun är ett taktiskt vågspel. Bara det faktum att arbetsgivarna gör en ekonomisk vinst, medan konflikten är dyr för facket, förskjuter maktbalansen. Arbetsgivarna sparade omkring 11 miljoner om dagen på vårdstrejken. Vårdförbundets kostnader för den nu avslutade konflikten uppskattas till sex miljoner om dagen.

Bör tänka långsiktigt

Men det finns också en annan sida av saken. Vården står inför stora rekryteringsbehov. Vårdförbundets medlemmar är högskoleutbildade. Men det syntes inte i lönekuvertet. Och det kommer det tyvärr heller inte att göra det med det nya avtalet.

Arbetsgivarna har ett ansvar för framtidens personalförsörjning. Och de bör kanske tänka lite mer långsiktigt än tre år framåt.

I stället för att stödja den ambitiösa, vitrockade vårdarmén myser de över ett billigt avtal. Är det ansvarsfullt?