Adjö, Wanja & alla ni andra

1 av 2
Aftonbladets politiska kommentator Lena Mellin.
KOLUMNISTER

Bortförklaringarna från AMF:s styrelse ekar.

Argumenten är tomma.

De borde avgå allihop.

I AMF:s styrelse sitter elva personer. Fem av dem representerar LO, lika många representerar Svenskt Näringsliv. Ordföranden hämtas alltid från Svenskt Näringsliv.

Styrelsen bestämde i söndags kväll att ordföranden Göran Thunhammar ska sluta vid bolagsstämman i sommar. Den nye ordföranden ska vara "neutral”.

Men det räcker inte att offra Thunhammar. Hela styrelsen borde lämna. Deras förtroende är förbrukat.

Pensioner är krångligt, det ska erkännas direkt. Men summor brukar vara ganska enkla. 11,5 miljoner kronor betyder en jäkla massa pengar och ingenting annat. Så hög var pensionspremien för Elmehagen 2007. Samma år var lönen 3,8 miljoner exklusive bonusen på 1,2 miljoner.

Styrelsens bortförklaringar om att de inte förstod, att de lät sig nöjas med de förklaringar de fick, är patetiska.

För mer än fem år sedan omförhandlades avtalet med Christer Elmehagen. Styrelsen ville att han skulle stanna kvar efter sommaren 2006 då han enligt de ursprungliga planerna skulle gå i pension 60 år gammal. I stället skulle han stanna 2008 ut.

Det kostar en slant

Det kostar givetvis en slant att be folk stanna. De har då ett högre värde än om man tycker det är lika bra att de slutar.

Att behålla Elmehagen kostade höjd månadslön. 280 000 kronor blev den nya ersättning. Plus bonus och löneförmåner.

Dessutom skrevs pensionsavtalet om. Enligt LO:s Erland Olauson och Svenskt Näringslivs Lennart Nilsson, som både satt i ersättningskommittén och skrev avtalet med Elmehagen, skulle premien för den nya pensionen vara 30 procent av lönen, det vill säga omkring 84 000 i månaden.

I själva verket blev den 2006 hela 933 000 kronor i månaden inklusive löneskatt. Året därpå 956 500 kronor. Och förra året 839 700 kronor i månaden.

Lägga ihop två och två

Detta kan vem som helst räkna ut genom att titta i årsredovisningarna. Samma årsredovisningar som samtliga tjänstgörande styrelseledamöter skrivit under. År ut och år in.

Men uppenbarligen har de inte kunnat lägga ihop två och två. När 84 000 kronor år efter år blev minst tio gånger så mycket var det ingen som gjorde något utom att ställa frågor och låta sig nöja med svävande svar.

AMF har enligt sina årsredovisningar omkring fyra styrelsemöten om året. Ledamöterna får en ganska bra timpenning för jobbet.

Arvodet för Wanja Lundby-Wedin och Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström var förra året 80 000. Ordföranden Göran Thunhammar fick 310 000. Lennart Nilsson fick 134 000 och Erland Olauson, som avgick i juni, 60 000 kronor.

AMF är en av de största ägarna på Stockholmsbörsen, förvaltar 289 miljarder kronor och har 3,8 miljoner sparare.

Av ett sådant företag kan allmänheten, och framför allt spararna, förvänta sig en professionell styrelse. En styrelse som kan analysera mer komplicerade frågor än Christer Elmehagens pension. Men den här kunde inte genomskåda ens den.

Det är dags att sätta punkt.

Adjö, Wanja, Göran, Lennart, Urban och alla ni andra.

ARTIKELN HANDLAR OM