Det enda som krävs: Ett samtal

KOLUMNISTER

Som elkund ska man vara skeptisk.

Fallgroparna är många.

Och vem som står på kundens sida är inte alltid lätt att förstå.

Hur man än vänder sig så har man ändan bak. Det gäller även el.

Det vanligaste klagomålet från kunderna är att det är så krångligt att välja. Det var bättre förr, före elmarknadsreformen 1996, då man hade ortens elbolag, oavsett vad man tyckte om det.

Nu kan, och bör man, välja elleverantör. Däremot kan man inte välja elnätsbolag. Det som äger ledningarna som går till ditt hus.

Intresseorganisationen Villaägarna har nu kommit fram till att det skiljer 4 000 kronor per år, eller 333:50 i månaden, mellan det dyraste och det billigaste nätbolaget. Det gäller småhus med en årsförbrukning på 20 000 kilowattimmar.

Villaägarna är upprörda och kräver krafttag. Och kanske också den valfrihet som kunderna påstår att de inte vill ha.

Statliga Energimarknadsinspektionen övervakar nätbolagen, bland annat för att se till att de inte tar ut överpriser. Enligt vice generaldirektören har 15 av totalt 175 nätbolag tvingats betala tillbaka pengar till konsumenterna de senaste två åren.

Men som konsument kan man alltså inte påverka elnätspriset. Och även om drygt tre hundralappar i månaden är pengar är det inte där konsumenten har det största problemet.

Nära var fjärde konsument betalar tillsvidarepris för sin el. Det är dumt. Samma intresse­organisation som tidigare, Villaägarna, har kommit fram till att under första halvåret 2010 skiljde det 53 öre per kilowattimme mellan det billigaste och det dyraste tillsvidarepriset. På årsbasis blir det 10 000 kronor, eller 833:50 per månad.

Det är däremot en merkostnad som konsumenten lätt kan göra sig av med. Och det bästa sättet är inte att byta till ett bolag med lägre tillsvidarepris. Det bästa är att byta till ett annat abonnemang.

För att ta mig själv som exempel. Om jag i går hade tecknat avtal med Fortum för mitt hus i Stockholms södra förorter hade jag kunnat välja mellan fem olika prisnivåer. Dyrast var rörligt pris. Näst dyrast var tillsvidarepriset. Billigast var att binda i tre år.

Enbart genom att byta från tillsvidarepris till bundet i sex månader får man ner kostnaden med 31 öre per kilowattimme. Det motsvarar 6 200 kronor om året eller 515 kronor i månaden. Det enda som krävs är ett telefonsamtal.

Fastighetsägarna, en annan intresseorganisation, lät företaget Sweco undersöka de ekonomiska konsekvenserna av att många kärnkraftsreaktorer stod stilla förra vintern.

Slutsatsen är att fastighetssektorn, alltså även villaägarna, förlorade två miljarder kronor. Och att Vattenfall, en av de tre svenska eljättarna, tjänade en miljard mer under första kvartalet än en normalvinter.

Förklaringen är att kärnkraftselen ersattes av dyrare el. Elpriset sätts efter det dyraste produktionssättet. Alltså tjänade Vattenfall pengar på att deras delägda kärnkraftverk gick sämre än vanligt. Lite konstigt, eller hur?

Som elkund ska man alltså vara skeptisk. Fallgroparna är många. Och bara ett fåtal kan konsumenten själv påverka – förutom att spara förstås.

ARTIKELN HANDLAR OM