Reinfeldt har rätt men säger det fel

KOLUMNISTER

Antingen har Fredrik Reinfeldt satt fingret på ett viktigt problem.

Eller också har han uttryckt sig så fördomsfullt att bara Sverige­demokraternas Jimmie Åkesson applåderar.

Det var under ett besök på Växjöbagaren i förrgår som statsminister Fredrik Reinfeldt yttrade följande:

”Det är inte korrekt att beskriva Sverige som i ett läge av mass­arbetslöshet. Om man tittar på ­etniska svenskar mitt i livet så har vi mycket låg arbetslöshet.”

Det orsakade en Twitterbävning som mätte minst sju på Richter­skalan vilket i sin tur ledde till den här, och många andra, artiklar.

Två saker är överraskande i ut­talandet. Det första är Reinfeldts aversion mot ordet massarbetslöshet. Det använde han själv i alliansens första valmanifest, 2006.

Eftersom arbetslösheten ligger kvar på ungefär samma nivå så borde statsministern kunna acceptera att hans motståndare använder samma begrepp om ungefär samma siffror som han själv tyckte var adekvat för sex år sedan.

Men det gör han inte. I stället blir han sur eftersom han inte tycker omgivningen uppskattar hans ärliga och uppriktiga uppsåt. Men i politik är det sällan den ­goda viljan som premieras, Reinfeldt. Det är resultatet.

Det andra som överraskar är Reinfeldts användning av ­begreppet ”etniska svenskar”. För det första är det ingen som vet vad det är. För det andra låter det som han lånar argument från Sverige­demokraterna.

Det var dumt av Fredrik Reinfeldt att uttrycka sig så. Mycket dumt till och med ­eftersom det inte bara kan, utan har, miss­uppfattats.

Men gör det Fredrik Reinfeldt till ­rasist? Självklart inte.

I sak har nämligen statsministern rätt. ­Arbetslösheten är ett betydligt större problem bland ­ut­rikes än bland inrikes födda (det ­begrepp som Reinfeldt borde ha använt för att slippa kritikerstormen).

Enligt Långtidsutredningen 2011 var arbetslösheten bland dem som bara har förgymnasial utbildning 15,3 procent bland inrikes födda. Bland utrikes födda var den 24,5 procent.

För dem med gymnasieutbildning var arbetslösheten dubbelt så hög bland utrikes födda jämfört med Sverigefödda. 7,1 jämfört 14,3 procent.

Bland högskoleutbildade var skillnaden ännu större. 3,7 ­procent av de inrikes födda ­akademikerna var utan jobb. För ­utrikes födda var arbetslösheten mer än tre gånger så hög, 11,3 procent.

Oavsett var man är född så ­lönar sig alltså formella kunskaper. ­Risken att bli arbetslös minskar ju bättre utbildad man är.

Men om man är född utanför ­landets gränser har man mycket svårare att få jobb än om man är född innanför territorialvatten­gränsen. Det problemet ökar ju högre utbildning den utrikesfödde har.

Det är ett samhällsproblem som inte bara tål, utan bör, diskuteras. Därför gör Reinfeldt rätt som sätter katten på bordet även om han borde fila på formuleringarna.

Eller som han uttryckte sig i en intervju i Dagens Nyheter i början av april:

”När vi tittar på det traditionella måttet mellan 20-64 år, ­etniskt födda svenskar, har vi mycket låg arbetslöshet. Vad Sverige har är strukturell arbetslöshet i delar av vår befolkning: utrikes födda, funktionshindrade och ungdomar.”

Den gången blev det ingen Twitter­bävning, trots uttrycket ”etniskt födda svenskar”. Men ­twittrarna ­kanske inte läser DN?

ARTIKELN HANDLAR OM