Björklund blåste nytt liv i a-kassekriget

Foto: URBAN ANDERSSON
Jan Björklund intervjuas av Aftonbladets Anette Holmqvist.
KOLUMNISTER

VISBY. Jan Björklund blåser till fullt krig om a-kassan.

Nu tycker nästan alla olika om försäkringen för dem som blir av med jobbet.

Att sysselsättningen blir den stora frågan i nästa val tycks alla vara överens om. Under Almedalsveckan har ytterligare två frågor kommit upp på listan. Vinster i välfärden – och a-kassan.

Folkpartiledaren Jan Björklund överraskade i går genom att föreslå en chockhöjning av a-kassan. Taket ska, om Folkpartiet får som det vill, höjas från 18 700 kronor i månaden till 27 500 kronor, samma tak som i sjukförsäkringen. Därmed finns det tre partier i riksdagen som vill ha rejäla höjningar av ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen – Folkpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. SD förordar en blygsam höjning.
 

Folkpartiet vill också att a-kassan ska bli obligatorisk. Alliansen gick 2006 till val på ett obligatorium, men det har inte genomförts. En utredning slog fast att det skulle bli alldeles för dyrt för a-kassemedlemmarna. Men nu vill Folkpartiet genomföra den obligatoriska, statliga a-kassan i alla fall. Redan i går slöt Centern och Kristdemokraterna överraskande upp bakom kravet.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet däremot är benhårda motståndare till en obligatorisk a-kassa. I dag är kassorna knutna till fackförbunden och fungerar som en inkörsport till fackmedlemskap. Många känner inte ens till att man bara kan vara medlem i a-kassan.

Miljöpartiet kör på ett alldeles eget spår. De vill ha en försäkring för arbetslivstrygghet som gäller både arbetslöshet och sjukdom.

En tredje förändring som Folkpartiet vill göra är att avskaffa de differentierade avgifterna till a-kassan. Att införa dem var ett av de första besluten den nyvalda alliansregeringen tog 2006.

De ville att medlemmar i a-kassor med hög arbetslöshet skulle betala högre avgift än medlemmar i kassor med låg arbetslöshet. Avsikten var att påverka lönerörelserna, förbund med hög arbetslöshet skulle dämpa sina lönekrav.
 

Det blev ett komplett misslyckande. Under lång tid har industriavtalet varit normen för resten av arbetsmarknaden. Så blev det även i den senaste lönerörelsen. Industriavtalet, mellan bland andra IF Metall, Unionen, Sveriges ingenjörer och Teknikföretagen, slutade på 2,6 procent.

Det fick alla andra också – oavsett hur hög deras a-kasseavgift var.

– Vi får erkänna att systemet vi införde 2007 inte har haft den effekt vi avsåg, sade Jan Björklund i går.

Även C, KD, S och V vill avskaffa de differentierade avgifterna.
 

Senast a-kassan var en valfråga var 2006. Men då stod alliansen enad bakom förslaget om sänkt och obligatorisk a-kassa med differentierade avgifter.

Sedan i går finns minst fyra ståndpunkter. Kriget om a-kassan har börjat igen.

Så mycket får du

I dag är grundersättningen från a-kassan 320 kronor om dagen, mindre än så kan den som är berättigad till a-kassa inte få. Högsta ersättningen är 680 kronor per vardag.

Under de första 200 dagarnas arbetslöshet är den högsta ersättningen 80 procent av den gamla lönen upp till 18 700 kronor i månaden. Har man högre lön får man ingen ersättning för den. Efter 200 dagar sänks ersättningen till 70 procent av lönen upp till 18 700 kronor. I normalfallet betalas a-kassa ut i 300 dagar.