Skuggbudgeten bäddar för en hetsig omgång

... och Waidelich.
KOLUMNISTER

Med sin skuggbudget kan S-­ledningen med Stefan Löfven i spetsen täppa till truten på ­partiets vänsterfalang.

Det är en riktig LO-budget med kraftiga skattehöjningar och ­höjda ersättningar för barn­familjer, sjuka och arbetslösa.

Ändrar kurs efter Juholt ...

Socialdemokraternas alternativ till regeringens förslag till statsbudget för nästa år har ­beskrivits som en av höstens mest intressanta nyheter.

Nu skulle den nya S-ledningen, med Stefan Löfven och den ekonomiska ­talespersonen Magdalena Andersson i spetsen, visa de nya Socialdemokraternas verkliga ­ansikte.

För den som väntat sig att nya kvastar sopar annorlunda än de gamla måste nog Socialdemokraternas skuggbudget betraktas som en besvikelse. Innehållet är traditionell socialdemokratisk politik.

Skatterna höjs med 30 miljarder jämfört med regeringens budgetförslag. En stor del av budgetutrymmet ­används till att höja barnbidraget, sänka skatten för pensionärer mer än regeringen vill, höja a-kassan och avskaffa den bortre parentesen i sjukförsäkringen. Idel ädel S-politik av gammalt snitt.

I sin retorik har Stefan Löfven sedan han blev partiledare fokuserat på tillväxt och utbildning. När han talar finns devisen ”Kunskap och arbete bygger Sverige” nästan alltid närvarande på scenen.

Men skuggbudgeten befinner sig i en delvis annan verklighet. Totalt satsar ­Socialdemokraterna 2,6 miljarder kronor på att förbättra företags- och innovationsklimatet.

Dessutom vill partiet ­sänka ­bolagskatten till 24 procent, men den betalas med andra skatteskärpningar för ­företagen.

Mångdubbelt mer, 10,8 miljarder, vill partiet använda till att ­höja barnbidragen med en hundralapp, göra det billigare att vara med i a-kassan som dessutom höjs, höja underhållstödet och förändra sjuk­försäkringen.

Om S-alternativet har någon profil utöver att vara traditionell, vilket bland annat applåderades av fackförbundet IF ­Metall i går, så är det en satsning på barn och ungdomar. Mindre klasser i lågstadiet och sexårsverksamheten och ett jobb­paket på 4,8 miljarder för att få unga arbetslösa att antingen sätta sig i skolbänken, praktisera eller både och.

Jämfört med företrädarna Håkan ­Juholt och Tommy Waidelich gör dock Löfven och Andersson vissa förändringar. Storsatsni­ngen på att avskaffa barnfattigdomen nämns inte längre, småföretag ska inte längre få sänkt ­arbetsgivaravgift, jobbskatteavdraget börjar fasas ut vid en månadsinkomst på 60 000 i stället för 50 000 kronor, rut-avdraget för hushållstjänster ska få göras av alla, inte bara barnfamiljer och seniorer.

Precis som regeringen har Socialdemokraterna pytsat ut de flesta nyheterna i sitt budget­alternativ i förväg. Nytt för i går var att partiet vill höja barn­bidraget och sänka skatten för pensionärer med dubbelt så mycket som regeringen, 100 kronor i månaden.

Avsikten är att spä på efter­frågan, se till att vi handlar lite mer, för att motverka den europeiska lågkonjunkturens härjningar i svensk ekonomi.

Men det tycker finansminister ­Anders Borg (M) är helt ­onödigt. Reallönerna ­stiger och det är inte svenska hushåll som ­köper bussar från ­Scania, ­säger han.

På söndag kväll möts riksdagens partiledare i SVT:s ”Agenda” för att debattera tillståndet i nationen. Underlag till hetsiga replikskiften saknas ­inte.