Ekonomin bara ett av EU:s många problem

KOLUMNISTER

När Tysklands Angela Merkel i går besökte Aten låg prickskyttar på taken samtidigt som polisen sköt tårgas mot demonstranterna.

Samtidigt tätnade krismolnen över EU. Ekonomer varnar för att krisen kan bli ännu värre.

Lena Mellin Hatcitatet: ”Har hört rykten från flera oberoende personer om ett påstått sexköp i Gambia. Kan du bekräfta?” ”Du är inte bara fet och ful, du är korkad också.”
Kommentar: Jag har bestämt mig för att de som påstår att de hatar mig är ovidkommande. Jag skriver inte för dem, jag skriver för alla andra. Men min förundran är stor och jag undrar var de här människorna finns på dagarna. Inte i min ovirtuella värld i alla fall.

Den som hoppats att krisen snart är över riskerar att bli besviken. I sin nya rapport, World Economic Outlook, pekar Internationella valutafonden, IMF, ut krisen i Europa som en av de viktigaste förklaringarna till att den globala återhämtningen efter finanskrisen kommit av sig.

Utsikterna för EU ser, enligt IMF, sämre ut i dag än de gjorde i våras. Politisk beslutsförlamning pekas ut som boven i dramat.

Om inte politiska beslut först fattas och sedan verkställs riskerar krisen att förvärras, anmärker de kärvt.

Scenerna i Aten i går var närmast övertydliga. Tysklands förbundskansler Angela Merkel besökte Grekland för första gången sedan krisen där övergick i katastrof.

Meningen var att det skulle ses som en vänlig gest. Att Tyskland som spottat upp mest pengar till nödlånen, tycker att grekerna verkar vara på rätt väg.

Men så uppfattades det inte alls. Flera kvarter i city spärrades av och Merkels kortegeväg från flygplatsen övervakades av prickskyttar. Demonstrationer, med personer utklädda till Hitler, urartade till kravaller som polisen sköt tårgas mot.

Det EU som berömmer sig att stå för fred, samförstånd och välstånd, var i Aten i går väldigt långt borta.

Bara några timmar innan Merkel landade ställdes Grekland också inför ett nytt ultimatum. Euroländernas finansministrar krävde att landet inom tio dagar verkställer beslut om budgetbesparingar, privatiseringar och skattereformer. Annars kommer ett räddningspaket på 300 miljarder kronor, som skulle expedierats i juni, inte betalas ut nu heller.

I många EU-länder skulle staterna nu behöva öppna plånboken och investera i stora projekt som man vet ger jobb. Men eftersom de flesta av dem har gigantiska budgetunderskott är det en omöjlighet.

Ett sätt att runda problemet är att redan nu fatta beslut om framtida besparingar och höjda skatter. Men för att det ska fungera krävs att omvärlden tror på löftena. Det blir ingen lätt uppgift.

Tyvärr är ekonomin inte den enda kris EU har att hantera just nu. I kölvattnet av de kompakta ekonomiska problemen har en rad nya problem seglat upp.

FAKTA

EU:s nya kriser

■ ■ ■ I skuggan av den fyra år gamla ekonomiska krisen seglar nya problem upp på EU:s agenda.

1. Permanent arbetslöshet. EU satte för länge sedan upp målet att 2020, om drygt sju år, ska 75 procent av den vuxna befolkningen jobba. För att uppnå det krävs att 17 miljoner nya jobb skapas. Många bedömer det som svårt, på gränsen till omöjligt. Spanien har i dag en arbetslöshet på 25,1 procent. Var tionde arbetsför europé kommer att gå utan jobb nästa år.

2. En förlorad generation. Enligt OECD riskerar nära åtta miljoner unga människor drabbas av den pågående krisen genom att de aldrig får ett jobb och heller inte tillräckligt med utbildning. En hel generation löper alltså hög risk att slås ut. I dag är 53 procent av spanjorerna och 55 procent av grekerna under 25 år arbetslösa.

3. Ingen budget? Storbritanniens premiärminister David Cameron hotar att blockera EU:s nya långtidsbudget om den blir för omfattande, det vill säga om den brittiska medlemsavgiften höjs för mycket. EU:s stats- och regeringschefer ska slutförhandla den nya budgeten från 2014 till och med 2020 under ett toppmöte i slutet av november.

4. Splittring. EU håller på att glida isär. På ena sidan finns de 17 länder som har euron som valuta, på andra de tio som inte har det. Nu finns till och med förslag om att ha två separata budgetar och två separata parlament. Men EU-parlamentet gjorde tummen ner för förslaget att ha två parlament.

5. Bankunionen. EU vill skapa en bankunion för att övervaka unionens banker. Det ses också som en mycket viktig del att åter skapa förtroende för den europeiska ekonomin, enligt bland andra Internationella valutafonden.

Tanken är att den ska träda i kraft vid årsskiftet. Men ännu är länderna, bland annat Sverige, mycket kritiska till unionens utformning.