Löfven snor Perssons stil

KOLUMNISTER

GÖTEBORG. Stefan Löfven snor stilen.

Precis som företrädaren Göran Persson sätter han upp ett mål för hur arbetslösheten får vara.

Då högst fyra procent. Nu knappt fem procent.

När Göran Persson var klar för att bli S-ledare 1996 stängde han in sig på en kursgård tillsammans med LO:s dåvarande ordförande Bertil Jonsson. Tillsammans konstruerade de ett sysselsättningsmål, arbetslösheten skulle senast 2000 halveras till fyra procent. Det blev Perssons löfte till sitt parti - och till sina väljare.

Målet uppfylldes under en kortare period men styrde den dåvarande regeringens politik under lång tid.

I samma anda, målstyrning, agerar nu Perssons nutida efterträdare Stefan Löfven. När han öppnade Socialdemokraternas 37:e ordinarie partikongress i går eftermiddag slog han fast att det nya delmålet på vägen mot full sysselsättning är att ha EU:s lägsta arbetslöshet.

Det ska uppnås efter sex år, det vill säga 2020 om S skulle vinna valet nästa år. Eventuellt kompletteras det med delmål om fler som arbetar och fler arbetade timmar.

I dag är det enligt EU:s statistikorgan Eurostat Österrike som har den lägsta arbetslösheten i unionen, 4,8 procent. Eftersom arbetslösheten i Sverige i dag är 8,2 procent, eller 427 000 personer, vill alltså Löfven minska den med minst 3,4 procentenheter, förutsatt att allting ser ut som i dag.

Man kan kalla det ett ambitiöst mål. Men det kommer sannolikt att innebära att Socialdemokraterna tvingas slakta en del heliga kor om de ska lyckas. Exempelvis lagen om anställningsskydd.

Man kan också kalla det för ett fegt mål eftersom det ska uppfyllas först efter 1,5 mandatperioder. Skulle Socialdemokraterna vinna valet nästa år kan väljarna inte syna det viktigaste vallöftet i påföljande val. Då är det fortfarande två år kvar innan det ska vara uppfyllt.

De tre EU-länder som i dag har den lägsta arbetslösheten är utöver Österrike, Tyskland och Nederländerna. Gemensamt för dem är exempelvis lärlingsanställningar och att kvinnor jobbar i lägre utsträckning än i Sverige.

På den första punkten finns en del att lära för Sverige. Men på den andra? Förhoppningsvis inte.

Invigningstalen på partikongresser är normalt harmlösa och handlar mest om vilka som är där, eller av någon anledning inte är det. På den punkten var Stefan Löfvens alltså ett undantag.

Redan under kongressens första minuter levererade han det som blir Socialdemokraternas viktigaste löfte till väljarna i nästa riksdagsval.

Varför gjorde han det när det är i eftermiddag han ska hålla sitt stora kongresstal? Anledningarna är flera.

Löfven är på intet sätt ifrågasatt i sitt krisärrade parti. Men det här är hans första kongress som partiordförande och han kände uppenbarligen ett behov av att markera att det är han som leder partiet och ingen annan.

Det var inte partistyrelsen, eller något annat partiorgan, som hade enats om det nya sysselsättningsmålet. Det hade Stefan Löfven bestämt, om den saken rådde inget tvivel.

Men med sitt löfte markerade han också att S-kongressen handlar om jobben, inget annat. Alla partiers kongresser kan sväva ut på ett sätt som blir ohanterligt för partiledningarna. Men Löfven markerade alltså, det är jobben och inte höjda barnbidrag eller fler fritidsgårdar som gäller. Basta.

ARTIKELN HANDLAR OM