I kommunalvalen är vi inte lika mycket värda

KOLUMNISTER
Foto: Dan Hansson/SvD/SCANPIX
Bortkastad röst Innan utjämningsmandat införs i kommunalvalet 2018, kan en röst på ”fel” parti i vara bortkastad i de 81 kommuner i landet som är ­indelade i valkretsar.

På pappret är vi alla lika mycket värda.

Men i verklig­heten är det inte så.

Principen en man, en röst gäller inte i 81 av landets kommuner.

Det är mycket man grubblar över i sommarvärmen och rättvisa kan vara ett av ämnena.

Riksdagsvalen har en stor fördel. Även om det kan vara svårt att få ihop regeringsdugliga majo­riteter så är de i stort sett rättvisa. Med några ­enstaka mandats undantag avspeglar partiernas storlek i riksdagen antalet röster i riksdagsvalet.

Men i kommunalvalen är det inte så. I alla fall inte i de 81 kommuner som är indelade i valkretsar.

I Västerås blev det exempelvis rödgrön majoritet i förra valet. Trots att alliansens fyra partier fick fler röster, 852 närmare bestämt.

I Stockholms kommun krävdes det 4 633 valsedlar för varje mandat som Miljöpartiet fick. Medan Krist­demokraterna var tvungna att samla ihop 18 591 röster för sitt enda mandat.

I valet innan dess, 2006, krävdes drygt 15 000 röster för Centerpartiets mandat. Medan Social­demokraterna bara ­behövde 4 633 röster per fullmäktigeplats.

Skillnaden beror på att det i riksdagsvalet finns så kallade utjämningsmandat. När ­resultatet i de olika val­kretsarna inte avspeglar valresultatet i riket används de för att, enkelt uttryckt, se till att ­mandaten ändå avspeglar hur hela svenska folket röstade.

Men utjämningsmandat finns inte i kommunalvalet. Och ­kommer inte att finnas i valet nästa år heller. Principen en man, en röst gäller alltså inte i kommuner som är indelade i valkretsar. Röstar man på ”fel” parti kan ens röst vara bortkastad. Eller i alla fall bra mycket mindre värd än för den som röstade på ett annat parti.

I vintras föreslog vallags­kommittén förändringar. ­Utjämningsmandat ska in­föras i valkretsindelade kommuner. En tiondel av mandaten ska användas så att valresultatet avspeglas mer proportionerligt även i kommunfullmäktige.

Men märkligt nog föreslog utredningen inte att de nya reglerna ska gälla redan i nästa val. Utan att de införs först 2018.

Jag är en stark anhängare av att skynda långsamt med föränd­ringar av de regler som styr vår demokrati. Men just det här är ju en metod som redan tillämpas i val till riksdags och landsting. ­Varför vänta i drygt fem år till innan de omfattar även kommunerna?

Sannolikt för att ­dagens kommun­system gynnar de stora partierna. ­Ännu ett exempel från Stockholm. Där fick Moderaterna tre mandat och Socialdemokraterna två mer än de skulle fått om 2010 års kommunalval varit strikt proportionerligt.

Rättvisa var ordet.

5 saker att hålla koll på i veckan

Poppis att abdikera

I dag, på Belgiens nationaldag, abdikerar kung Albert II som suttit på tronen i två ­decennier. 79-åringen lämnar över regalierna till sonen ­Philippe och hans populära hustru, Mathilde. Abdika­tioner börjar bli en trend, i ­våras avgick drottning Beatrix av Holland vid 75 års ålder.

Kan bli en högtidsstund

Lisbet Rausing, dotter till Hans och syster till Hans Christian, är lördagens ­sommarvärd i P1. En stenrik universitetslärare i vetenskapshistoria som mycket sällan gör publika fram­trädanden här i Sverige. Hon är en stor donator med den egna stiftelsen Arcadia

Han går sin egen väg

I morgon inleder påven Franciskus sitt enda utlandsbesök under året. Han åker till Brasilien för att delta i den katolska ungdomsvärlds­dagen. Påven väljer en annan väg än sina företrädare, han har ännu inte flyttat in i något av de påvliga palatsen och har inga planer på det.
 

Bryssel har inte lagt av

För svenska EU-parlamentariker och ministrar med många besök i Bryssel synkar inte sommarlov och arbetsår alls. Just nu är det full fart inför sommaravslutningen vid månadsskiftet. På onsdag far exempelvis EU-minister Bir­gitta Ohlsson (FP) exempelvis till Allmänna rådet.

Passa på att sova ut

Den som vill sova länge kan med gott samvete göra det på lördag. Då är det ­Sjusovardagen, uppkallad efter sju kristna förföljda som tog sin tillflykt till en grotta som murades igen. När den återupptäcktes ­efter 200 år trodde de att de sovit en enda natt.