Valrörelsens mest ovälkomna present

KOLUMNISTER

Ett skattebråk skakar om i valspurten.

Statens egen expert kräver att skatten höjs med 100 miljarder kronor.

Men både Reinfeldt och Löfven säger tvärt nej.

Valrörelsens mest ovälkomna present landade i morse i statsminister Fredrik Reinfeldt (M) och hans utmanare Stefan Löfvens knän.

Statliga Konjunkturinstitutets prognoschef Jesper Hansson meddelad i en intervju i tidningen Dagens industri att skatterna måste höjas med omkring 100 miljarder för att nå det så kallade överskottsmålet.

I morgon presenteras institutets nya prognos för svensk ekonomi. I den förra, som kom i juni, ansåg att man skatterna behövde höjas ännu mer, med 120 miljarder kronor.

Man fattar ju direkt att Reinfeldt och Löfven inte gillade det. Det är 19 dagar kvar till valet, det går inte särskilt bra för någon av dem och då sätter statens egen expert igång och jiddrar om att det gigantiska skattehöjningar. Vad skulle folk tro?

Det är faktiskt sällan man sett Reinfeldt och Löfven så överens som det var idag. Det var nästan rörande.

Fredrik Reinfeldt slog fast att det var svårt att förena skattehöjningar i den storleksklassen med starkt svensk konkurrenskraft.

Löfven uttryckte det lite folkligare. Det skulle vara som att ”lägga en rejält blöt filt över svensk ekonomi”:

– Vi ska självfallet återkomma till överskotten. Men vi kan inte börja med att se till att jobben krymper.

Konjunkturinstitutets prognos var därmed förpassade till papperskorgen innan den ens hade presenterats.

Alliansen och Socialdemokraterna är överens om att skatterna behöver höjas under den kommande mandatperioden. Men inte alls lika mycket som Konjunkturinstitutet tycker.

Alliansen har sagt att de vill höja med omkring 25 miljarder kronor. I skattemixen ingår högre sociala avgifter för finanssektorn, besvärligare skatteplanering för ägare av kommersiella fastigheter, höjd skatt på bilar som släpper ut mycket koldioxid och på alkohol och tobak.

Socialdemokraterna vill höja skatterna med omkring 30 miljarder kronor. Bland annat ska momsen på restaurangmat och arbetsgivaravgifterna för unga dubbleras, inkomstskatten för dem med de allra högsta i inkomsterna höjas och någon form av bankskatt införas.

Efter det statsfinansiella haveriet i början av 1990-talet infördes en regel som säger att de offentliga finanserna ska gå med en procents överskott under en konjunkturcykel. Under goda år ska statsskulden betas av, under dåliga år kan staten låna pengar för att stimulera ekonomin.

Reinfeldt anser att målet kommer att nås 2018. Socialdemokraternas ekonomiska talesperson Magdalena Andersson vet inte när det kan ske.

ARTIKELN HANDLAR OM