Myrsteg åt rätt håll – men målet är avlägset

1 av 6
KOLUMNISTER

Äger du en bil? Då är du sannolikt man.

Har du en högskole- eller universitetsexamen? Då är du sannolikt en kvinna.

Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Ändå är målet fortfarande långt borta.

På den internationella kvinnodagen 2005 lanserade Aftonbladet den första Feministbarometern. Årets är alltså den elfte i ordningen.

På tolv punkter, från antalet kvinnliga ordinarie domare till kvinnors andel av arbetslösheten, tar vi tempen på den svenska jämställdheten.

Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Och utvecklingen går i rätt riktning, dock med myrsteg. Det jämställda samhället är ännu långt borta.

Årets barometer visar tyvärr inte på något trendbrott. På sex områden går visserligen utvecklingen åt rätt håll. Men på tre andra har det blivit sämre. Inom resterande tre områden står utvecklingen och stampar.

Svenska kvinnor är fortfarande duktiga flickor. År ut och år in tar kvinnor ut omkring två tredjedelar av samtliga examensbevis från högskolor och universitet.

Men betalar det sig? Knappast. En kvinna tjänar fortfarande 94 procent av en manslön. Och då är det ett standardmått vi talar om, där faktorer som exempelvis befattning och ålder räknats bort.

Ovägt är skillnaden ännu större. Då tjänar en kvinna 87 kronor när en man får en hundralapp.

Och inte är vi friskare heller. 64 procent av alla sjukpenningdagar från Försäkringskassan betalas ut till kvinnor. Det är en ökning jämfört med förra Feministbarometern.

Däremot lönar det sig att utbilda sig på andra sätt. Kvinnor står för mindre än hälften av de arbetslösa.

Staten har som arbetsgivare visat att det går att förändra sakernas tillstånd. 2005 var 27 procent av de ordinarie domarna kvinnor. I dag är siffran 50 procent tack vare en målmedveten satsning. Guldstjärna!

På andra håll har det nästan gått lite väl långt. I den första Feministbarometern var knappt en fjärdedel av landshövdingarna, som utses av regeringen, kvinnor. Nu är det över 60 procent. Inte riktigt jämställt, med andra ord.

Bland riksdagsledamöterna, som partierna i hög grad bestämmer hur könsfördelningen ska se ut är i dag 45 procent kvinnor. Nästan godkänt alltså.

Näringslivet är däremot ett sorgebarn. Antalet kvinnliga vd:ar i det 70-tal företag som står på börsens stora bolags-lista är tre, eller fyra procent. De är förutom SEB:s Annika Falkengren, Susanna Campbell på Ratos och Ingalill Berglund på Atrium Ljungberg.

Inte riktigt lika illa, men nästan, ser det ut i mediebranschen. 15 procent av de ansvariga utgivarna eller programcheferna är kvinnor, resten är män. Årets notering är dock bättre än förra  årets bottennapp då endast en av tre programdirektörer på SVT var kvinna.

Ett område som brukar tilldra sig särskilt intresse är föräldraförsäkringen. Par utan barn brukar vara ganska jämställda. Men när barnen kommer tar kvinnorna över herraväldet i hemmet.

Även här går utvecklingen långsamt åt rätt håll. Men fortfarande tar kvinnorna ut 64 procent av dagarna i föräldraförsäkringen.

8 mars står med på FN:s lista över internationella högtidsdagar. Den påminner oss om framför allt en sak. Att fortsätta kämpa, jämställdhet kommer inte av sig självt.

ARTIKELN HANDLAR OM