Ett avtal som blir allt svårare att få i hamn

KOLUMNISTER

Vissa ser växande välstånd och mindre byråkrati.

Andra pekar på dyrare mediciner, sämre miljöskydd och stora utgifter för skattebetalarna.

Är det blivande handelsavtalet mellan EU och USA himmel eller helvete?

Förhandlingarna, som från EU leds av den svenska handelskommissionären Cecilia Malmström, om världens största handelsavtal inleddes för två år sedan. Varje dag handlas det för 19 miljarder kronor över Atlanten.

Målet är att få det i hamn innan årets slut. Men tidsgränsen ser ut att spricka.

Efter finanskrisen behövde både de 28 EU-länderna och USA sparka igång respektive ekonomi med alla tillgängliga medel. Så föddes idén till avtalet som beräknas öka Sveriges BNP med 0,2 procent eller åtta miljarder.

Andra fördelar som förespråkarna pekar på är att tullarna, som redan är låga, helt försvinner liksom andra avgifter, ökad tjänsteexport, mindre byråkrati och ömsesidigt godtagande av standarder, exempelvis att en motorcykel som testats i USA inte behöver testas i EU också.

Kan leda till dyrare mediciner

Men kritikerna är högröstade och de skjuter in sig på framför allt tre saker; standarderna, starkare patent- och upphovsrätt och det så kallade ISDS-arrangemanget. Återkommer till det.

Motståndarna hävdar att hela EU kommer att svämma över av hormonbehandlat kött och genmodifierad mat eftersom USA tillåter det, samtidigt som det småskaliga EU-jordbruket får stryka på foten. Men med tanke på att mat har upphöjts till religion förefaller riskerna, för en utomstående, vara små. Dessutom har EU sagt att man inte tänker tillåta genmodifierat.

Upphovsrätt och patent får, enligt kritikerna, ett starkare skydd. Det kommer bland annat att leda till dyrare mediciner. Nobelpristagaren Joe Stiglitz, amerikansk ekonom, hävdar att ”alla kommer att förlora i form av sämre hälsa och en för tidig död”.

Kritiserad klausul

Så över till den verkliga nöten, ISDS, investor-state dispute settlement. Den gör det möjligt för ett företag att stämma en stat om vinsten faller på grund av nya beslut. Tre privata jurister avgör.

En sådan klausul ingår i förhandlingarna och kritiseras starkt. Men Sverige har redan ett 60-tal avtal med ISDS. Vattenfall har stämt Tyskland vid två tillfällen på basis av en ISDS i EU:s energistadga.

Första gången förlikades Vattenfall med Hamburg stad som ville skärpa reglerna för ett planerat kolkraftverk. Den andra stämningen gäller tyska statens utfasning av kärnkraften, Vattenfall kräver 43 miljarder i kompensation.

Motståndarna anser att ett ISDS inom ramen för frihandelsavtalet holkar ur miljöskyddet. Så snart ett land skärper kraven kan rader av företag komma sättande och kräva pengar av skattebetalarna. Men det sker alltså redan i dag och har såvitt bekant inte lett till högljudd kritik - förrän nu.

När riksdagens EU-nämnd gav klartecken för Sverige att inleda förhandlingarna var beslutet enigt. Men i dag är Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna kritiska.

När avtalet, som kommer att styra handeln från Alaska till Svarta havet, är färdigt ska det godkännas av USA:s kongress, EU:s stats- och regeringschefer och EU-parlamentet. Riksdagen kan få ett ord med i laget, man bara om resultatet anses ligga långt från det ursprungliga förhandlingsmandatet till EU-kommissionen.

Fotnot: Avtalet kallas TTIP, transatlantic trade investment partnershop.