Regeringens fyra skäl till sitt svikna vallöfte

Foto: TT
Socialdemokraterna har efter valet angett fyra olika skäl till varför löftet om att inte höja bensinskatten brutits, skriver Lena Mellin.
KOLUMNISTER

Regeringen har hittills angett minst fyra olika skäl till att bensinskatten höjs.

Trots att det absolut största regeringspartiet i valet lovade att den inte alls skulle höjas.

Vid årsskiftet kommer bensinskatten att höjas med 48 öre litern och skatten på diesel med 53 öre litern. Eftersom moms ska läggas på det blir skattehöjningen i praktiken knappt 60 öre för bensinen och 66 öre för dieseln.

Det beror på att det blandas in en mindre andel etanol i bensin och att den inte beskattas på samma sätt som bensin.

I våras sade regeringen att höjningen skulle bli något lägre än den nu kommer att bli. Då motiverades höjningen på två sätt.

Finansminister Magdalena Andersson (S) sade förmodligen sanningen. Hon sade att Socialdemokraterna regerar tillsammans med Miljöpartiet och i en koalition ”får man både ge och ta”. S, som är mer än fyra gånger så stort som MP, hade alltså blivit överkörda av de gröna i denna fråga. Förmodligen för att vinna en annan budgetstrid, oklart vilken.

Statsminister Stefan Löfven (S) anförde ett helt annat skäl. Priset på råolja hade halverats på knappt ett år. Alltså fanns utrymme för en skattehöjning utan att bilisternas plånböcker skulle belastas. Att priset på bensinen på macken däremot sjunkit mycket marginellt under samma period sade han inte.

När nu regeringen återkommer med ytterligare höjningar på bensin och diesel anförs två helt andra skäl till höjningen. Statens affärer går med underskott och pengarna behövs för att betala satsningar på försvaret och på infrastruktur.

Tillåt mig tvivla. Den nya, högre skattehöjningen ska enligt en departementspromemoria ge statskassan ytterligare 350 miljoner kronor jämfört med juniförslaget. Inte kattskit direkt, men eoner ifrån vad en pyttesatsning på försvaret eller en kortare bit stambana kostar.

Under valrörelsen hävdade Socialdemokraterna att de inte skulle medverka till någon höjning av skatten på bensin. Så här sade dåvarande finansministerkandidaten Magdalena Andersson i samband med en ekonomisk debatt mindre än en månad före valdagen:

– Det är jättedyrt att tanka bensin som det är. Vi ser inget behov av att höja bensinskatten.

Sedan dess har behovet gått från noll till 5,6 miljarder kronor. Så mycket beräknas hela höjningen av bensin- och diselskatten ge statskassan. Inklusive moms.

Fotnot: Jord- och skogsbruket kompenseras för höjningen av dieselskatten.