Flyktingarna kostar läskigt mycket - men vi har råd

KOLUMNISTER

336 miljarder. Så mycket kostar flyktingarna staten under de närmaste fem åren.

Läskigt mycket? Lugn, vi har råd.

Förra året sökte sig 163 000 personer till Sverige, den högsta siffran hittills. Det har ställt både stat och kommun inför stora organisatoriska påfrestningar.

Av finansminister Magdalena Anderssons (S) nya budget framgår att även den ekonomiska ansträngningen är omfattande.

Redan i år avsätter regeringen drygt trettio miljarder mer än de i höstas då statsbudgeten för i år klubbades. Merparten av ökningen, 28 miljarder, går till kommunerna för att skaffa bostäder åt de asylsökande.

Regeringen räknar med att kostnaderna fortsätter att öka, åtminstone fram till 2020. Och det är alltså inga små summor det handlar om.

Under de närmaste fem åren, räknat från i år till och med 2020, tror Magdalena Andersson och hennes experter att kostnaderna för migration och integration blir 336 miljarder. Det är mycket pengar och motsvarar åtta procent av ett års BNP, det samlade värdet av alla varor och tjänster som produceras i landet under tolv månader.

Det märkliga är att kostnaderna ökar mer än flyktingarna. 2014 kom 81 000 personer till Sverige. Då var utgifterna för migration och integration 19 miljarder. I år beräknas kostnaderna bli 58 miljarder, alltså tre gånger så mycket. Detta trots att de flyktingar som kom förra året bara var dubbelt så många som året innan.

Men ingen har någonsin dött av att ha säkerhetsmarginaler och så kan det vara även i den här frågan.

Trots den stora kostnaden planerar Magdalena Andersson inte några omfattande skattehöjningar. Nästa års införs en blygsam bankskatt, gränsen för statlig inkomstskatt räknas upp långsammare än normalt och alkoholskatten höjs.

I stället finansierar den växande ekonomin som står för merparten av kostnaderna. BNP ökar mer än i de flesta andra EU-länder och det betyder högre skatteinkomster för staten. De kommer i hög grad gå till att bekosta migration och integration.

Regeringen har övergivit två bärande principer för statsbudgeten. Den första är målet om en procents överskott under en konjunkturcykel. Den andra är krona-för-kronaprincipen, att varje kostnad ska finansieras krona för krona och inte med lån.

Därför kommer en del av statens utgifter, bland annat för flyktingmottagandet, att betalas med lån. I år beräknas budgetunderskottet bli 36 miljarder. Men redan om fyra år kommer det att vara ett rejält överskott. Finansdepartementet tror att det blir 37 miljarder.

Samtidigt sjunker den offentliga sektorns skulder. Från 43 procent av BNP till 37 procent.

De många flyktingarna kostar mycket pengar. Men vi har, som du ser, råd med några till.

FAKTA

Så mycket kostar flyktingarna

2016 58 miljarder

2017 67

2018 68

2019 71

2020 72

Källa: Finansdepartementet