”Tiden” har fått rätt mycket på sitt bord

KOLUMNISTER

I valspurter får vi veta vilka frågor som är allra viktigast. Nu verkar det vara skolan, jobben och ekonomin.

Problem som ­inte anses riktigt lika trängande får 2 minuter och 46 sekunder i partiledar­debatten och en universallösning som kallas "tiden". Förändring tar tid, tiden ­visar att det går åt rätt håll och om vi bara sitter lugnt i båten så kommer ­tiden lösa det här.

Tiden har fått rätt mycket på sitt bord tycker jag. Med den kommer fler män vara hemma med barnen och fler kvinnor ta plats vid makten. Tiden kommer förse oss med jämställda löner och bra mödravård, förändrade könsroller och ideal, och på köpet kommer tiden att minska våldet och förändra hur samhället är beskaffat i grunden.

För sånt har tiden fixat ­förut, annars hade vi väl ­inte stått här med demokrati, tjejbrandmän och rösträtt? Lita på tiden!

Så låt mig ställa en liten tidsfråga av det filosofiska slaget. Vad är tiden ens?

En klocka, en världsande eller ett långt streck i en ­historiebok? Något fint som läker sår (inte alla sår) eller bara ett sätt att slippa ansvar?­ För i lägen där tiden åbe­ropas, och kanske särskilt dess vidunderliga för­ändringsförmåga, är det bra att påpeka en sak: tiden gör inte, och har aldrig gjort, ett smack.

Tiden har inte gett sam­hället rösträtt, fri abort och förskolor. Tiden har inte kämpat för lika lön och fler pappamånader och den har inte bränt sin behå. (Filosofisk fråga igen: bär tiden behå?).

Tiden anordnar inte ­demonstrationer. Den tänker­ troligtvis inte betala för landets nedläggningshotade kvinnojourer heller, för ­tiden är inte pengar men den har blivit en behändig ursäkt för dom som hellre vill lägga pengarna på annat. ­Tiden läker inte ens alla sår, men ett fungerande vård­system med personal som har det bra kan göra det.

Varför ger vi tiden äran för allt det här?

Förändring kommer inte av sig själv utan av dom som kräver den. Dom som en­träget sliter för att frågorna ska hamna på agendan, som förklarar grejer, påtalar ­problem och pajar stämningar för att dom tror på ett annat samhälle.

Kvinnor och män som vägrar vänta.

Så när dom är klara är det nog bra om vi kommer ihåg att tacka. Vad tror ni om att ­sluta kalla dom för "tiden"?

ARTIKELN HANDLAR OM