Vill du bli rik? Tänk på kalsongutgifterna

Foto: TT
”Jag köper ett trepack kalsipper hos familjen H&M och tänker att det var ju synd att jag missade den där klubbkvällen när man får tjugo procents rabatt”, skriver Malin Wollin.
KOLUMNISTER

Jag älskar att i smyg störa ihjäl mig på de som är så rika att de har en jättedyr bil men samtidigt så snåla att de lägger fyra kronor i stället för fem i parkeringsautomaten eftersom de tror att de ska hinna med sina ärenden på stan.

Det är inte de stora inkomsterna som gör dig rik, utan de små utgifterna. Vem sa det? Någon med väldigt stora inkomster samt en övertro på vad några kronor hit eller dit har för inverkan på förmögenheten?

Jag skulle nog tro att familjen Hennes och Mauritz inte har möjlighet att torka sig i stjärten med de nya femhundralapparna för att de skyndar tillbaka innan parkeringstiden har gått ut.

Men vad vet jag, jag är medelklass, har medelinkomst och lägger alltid i tjugofem kronor eftersom jag får pulspåslag av stadsstress och en väntande Fårrd.

I måndags hade jag lite jobb att göra efter ordinarie jobbtid, så jag skjutsade åttaåringen till fotbollsträningen och åkte vidare till det stora köpcentrat i närheten. Mitt uppdrag var att köpa kalsonger till den son som har tröttnat på att gå runt i sina storasystrars trosor. Nej, han har aldrig behövt låna sina systrars underbyxor, men väl sin lillebrors kalsonger som han i sin tur har ärvt av nämnda unge. Det är inte de stora inkomsterna som gör dig rik, utan de små kalsongutgifterna, så tänker jag.

Jag köper ett trepack kalsipper hos familjen H&M och tänker att det var ju synd att jag missade den där klubbkvällen när man får tjugo procents rabatt. Då hade ju de här kalsongerna bara kostat 103,20 kronor i stället för 129 kronor.

Sedan går jag vidare till familjen Lindex för att köpa presenter till nyfödda bebisar jag ska hälsa på. ”Jag passar på att köpa lite kläder till mina egna barn när jag ändå håller på” tänker jag för mig själv.

Men NEJ! Jag har ju glömt kupongen hemma, så himla förargligt!

Jag hänger tillbaka tröjan, jag tar det en annan gång, när jag har min kupong med mig.

Sedan drabbas jag av insikt. Om jag ska göra mig omaket att ta mig hit en gång till så kommer det kosta mig mer än om jag bara köper skiten till ordinarie pris.

Dessutom köpte jag en klänning från Dagmar för ett par dagar sedan. Den kostade 3 200 kronor och det enda som är roligt med det är att titta på pappas ansiktsuttryck när jag berättar att den kostade 3 200 kronor.

Så varför står jag här som en encellig imbecill och låtsas att tjugo procent på Lindex har någonting med min ekonomi att göra.

Robot..en

I tisdags var det kanelbullens dag. Igen. Det var också djurens dag, tänkt att uppmärksamma djurrätt och djurskydd. Kan någon värna om djurskyddet för den älg som nu ska avlivas för att han gjorde det vi alla har våta fantasier om: att stampa sönder en robotgräsklippare.

Robot..två

Min pappa berättade för mig att ett TV-program precis utsett Måns Zelmerlöw till Sveriges bästa artist. När alla andra artister har omkommit i en stor brand då eller? Nästa vecka: Hur Carl Bildt blev populärast i Ryssland och andra rimligheter.