”Filippa och jag” – en chic lit-följetong

Läs Natalia Kazmierskas krönika

KOLUMNISTER
Natalia Kazmierska.

Det pratas mycket om de sociala mediernas betydelse i valrörelsen. Men från och med nu kommer jag bara att följa en enda politisk blogg: ”Filippa och jag”. Den skrivs av Cherine Khalil som är pressekreterare åt Filippa Reinfeldt, moderat landstingsråd och statsministerfru.

Hade jag inte träffat dem båda, livs levande i verkligheten, skulle jag misstänka att de är en och samma person.

Bloggen ”Filippa och jag” handlar om en märklig kvinnlig vänskap. Den darrläppta kvinnoduon i Bergmanfilmen ”Persona” skulle blekna av avund inför den symbiotiska relationen som tar form mellan toppolitikern och hennes pressekreterare här.

”Ska träffa Filippa snart. Hon kommer vara så fin i sina kläder” skriver Cherine och tar bilder på Filippas outfit varje dag.

Det blir ganska många snapshots på Filippas nya kläder. Det är foton av Filippa med sitt nya H&M-skärp,

Filippas nya halsband,

Filippa som äter lunch,

Filippa som håller tal framför en overhead, Filippa som powerwalkar och Filippa som nojsar med sin make Fredrik på olika fester.

Det framgår inte riktigt om pressekreteraren även är inkvarterad hemma hos familjen Reinfeldt i Sagerska palatset, men på bloggen kan man i alla fall läsa om hur Filippa och väninnan handlar lättmjölk tillsammans på väg hem från jobbet. Sen tränar de för att springa Vårruset sida vid sida.

Själva politiken då? Jodå – här varvas glädjetjut över Filippas nya scarf medaggressiva utfall mot sossar och sprutbytesprogram.

Exakt var makthavaren slutar och tjejmiddagen tar vid, är svårt att avgöra.

Stundtals påminner ”Filippa och jag” om en skimrande chic lit-följetong.

Tjejer som snackarlandstingsbudget och dricker latte.

”Satt och funderade på när Filippa skulle höra av sig – och så kom messet som jag väntat på” kucklar sekreteraren som vore hon politikens svar på Bridget Jones.

Men framför allt påminner det hela om sådana där skeva bästisförhållanden jag minns från tonåren. Som när den stressade, underordnade assistenten försöker klättra på Filippas ”poppislista”, trånar efter sin chefs fantastiska designerklänningar och dyrkar marken landstingsrådet går på. En perfekt bild av det moderata systerskapet.