Ett förlöjligande av hets mot folkgrupp-lagstiftningen

KOLUMNISTER

NYKÖPING.

– Yttrandefriheten har sina gränser, sade åklagaren och yrkade på "kraftiga böter" för mannen som påstås ha liknat en gudstjänst vid ett åsneskrik.

Därmed sattes äntligen punkt för ett två timmars långt förlöjligande av lagen om hets mot folkgrupp.

En lag skapad 1948, bortom förintelsen, som ett juridikens värn mot det hat som var förutsättningen för den värsta förbrytelsen i mänsklighetens historia.

I sal 1 i Nyköpings tingsrätt i förmiddags hävdade Michael Forsberg, som i grå polotröja och glasögon med svarta bågar mer såg ut som en kedjerökande intellektuell från någon fransk 60-talsfilm än en svensk åklagare, att paragrafen är tillämplig även på en statusuppdatering på Facebook förra sommaren.

Den åtalade mannen vaknade tidigt på morgonen av oväsende utanför det öppna sovrumsfönstret, störtade upp, filmade människorna utanför och lade sedan upp sekvensen och tillade: "Det här är inte normalt att vakna till en åsna som har ont i magen".

– Han har filmat en muslimsk gudstjänst. I kombination med den skrivna kommentaren utgör detta missaktning mot människor som utövar sin religion, hävdade åklagaren.

Men var det ens ett bönemöte som filmades? Nej, hävdade advokat Per Oehme. Det var ett soundscheck av högtalaranläggningen.

Vad som är sant vet vi inte. Filmen har raderats, det enda som finns kvar är två frusna bilder.

Tre vittnen, alla deltagare i gudstjänsten, kallades in för att titta på bilderna och bringa ordning i förvirringen. Det gick inget vidare. En sa si, en annan sa så och den tredje ändrade sig fram och tillbaka.

I en paus växlade jag några ord med den åtalade, en medelålders telefonreparatör med yviga gester och gott självförtroende.

Han berättade om hur en uppretad folksamling, kanske så många som tvåhundra, samlades utanför hans port några timmar efter att han publicerat sin status. Några var beväpnade med kniv, stämningen var hätsk, polis tillkallades.

– Det har fortsatt på det sättet. Det har kastats in stenar genom fönstret. Min bil har vandaliserats.

Familjen har tvingats flytta från Nyköping. Hur det har gått med polisutredningarna om skadegörelsen och hoten? Nedlagda, varenda en.

Då den korta pausen var över suckade han, skakade på huvudet och gick in och satte sig.

Åklagaren malde på.  "Det handlar om att smäda och kränka religionsutövare".  "Uppenbart hån mot muslimer". "Villkorligt och samhällstjänst, eller om brottet är att bedöma som ringa, kraftiga böter".

Det var en pärs att lyssna på denna cirkus, som dock hade den goda smaken att vara över inom ett par timmar.

Dom meddelas om två veckor. Det är alltid förenat med risker att sia om utfallet, men jag skulle bli förvånad om tingsrätten finner mannen skyldig.

Det är så mycket som måste vara ansett bevisat. Var kommentaren över huvud taget riktad mot gudstjänsten? Och om så är fallet, är formuleringen att betrakta som brottslig?

Även om domstolen svarar ja på dessa frågor återstår det viktigaste: Är det ställt bortom rimligt tvivel att mannen hade uppsåt att kränka?

Ingen profet har skymfats. Inga kategoriska omdömen har fällts om muslimer som grupp. Inte ett ord har sagts om religionen islam.

Jag förstår att de som tillbringar dagarna med att muttra över att man inte längre får säga vad man tycker i det här jävla landet gnuggar händerna av förtjusning över den här historien. För oss andra framstår den dessvärre som löjeväckande.

Åklagare, vänligen plocka fram åttonde paragrafen i 16:e kapitlet i brottsbalken först då spridande av antisemitism eller islamofobiska budskap, hets mot homosexuella eller andra beteenden som hotar utsatta grupper ska bestraffas.

Om raljanta kommentarer visar sig vara kriminella så har yttrandefriheten inskränkts i en orimlig, närmast mardrömslik, utsträckning.