Risken för hämnd är stor

Foto: MARKUS WULCAN
KOLUMNISTER

Kommer nattens fruktansvärda uppgörelse i Göteborg att leda till eskalerat våld?

Risken för vedergällning är dessvärre stor.

Så sägs det än en gång att skjutningar på gator och torg numera är vardagsmat.

Det är inte ett påstående som är helt taget ur luften, men om attacker som den på Hisingen hände i tid och otid så skulle inte tidningar, radio och tv släppa allt och rapportera om morden för allt vad tyget håller.

Sverige är i själva verket relativt förskonat från hänsynslösa skjutningar av detta slag. Visst, vi har Mattias Flink och Stureplansmassakern, men de är undantag. Vi har inte drabbats av finska skolmassakrer eller en Breivik.

Knutna till uppgörelser

I Sverige är skjutningar i allt väsentligt knutna till uppgörelser. Av allt att döma är nattens brott ännu ett exempel på det.

Gangsters drar sig dock normal för att gå in på en krog, skjuta vilt omkring sig med automatvapen och skada eller döda personer som inte ens är inblandade i vad det nu är för konflikt.

Hänsyn är inte grovt kriminella personers mest framträdande drag, men de brukar anse att attacker av detta slag kostar för mycket.

Polisen i Göteborg kommer att syna varenda gangster som är på fri fot i sömmarna och av bara farten klara upp en del olösta brott.

Sådant skapar irritation, vilket kan gynna utredarna. Vissa kan vara beredda att berätta vad de känner till för att få lugn och ro.

Erfarenheten visar annars att den här typen av brott är svåra att lösa.

De inblandade är ofta duktiga på att inte lämna spår efter sig och viljan att prata med polisen är bara obetydligt mindre än en politikers inför konstitutionsutskottet.

Kan leda till våldsspiral

Vad gör då polisen? Den tekniska undersökningen av brottsplatsen är viktig. Tomhylsor och andra spår kan i slutändan vara avgörande.

Likaså förhör med vittnen, dörrknackning i området och undersökning av eventuell flyktbil.

Minst lika viktig är den så kallade inre spaningen. Vilka kriminella är ute i det fria?

Vilka strider pågår för närvarande? Biskopsgården har traditionellt en konflikt mellan två grupperingar om knarkhandel och gamla oförrätter.

Kanske finns lösningen där.

Att denna osedvanligt råa attack kan leda till en våldsspiral är allt annat än otänkbart. Vedergällning, hämnd, nya skjutningar.

Vad ska samhället ta sig till?

Polisen i Göteborg har lyckats tidigare. Under första halvåret 2014 drabbades staden av närmare 50 skottlossningar. Fyra personer dödades och 24 skadades.

Efter en polisiär kraftsamling mot gängkriminaliteten upphörde skjutningarna nästan helt. Det krävdes hårt arbete och resurser, 100 poliser jobbade i treskift, men gav resultat.

Den satsningen borde permanentas. Andra insatser borde studeras närmare. Ta till exempel Södertälje, där polisen efter flera års arbete lyckades slå sönder ett nätverk som ägnade sig åt mycket grov brottslighet.    

Och politiker gör det politiker alltid gör då något hemskt har inträffat, Hårdare lagar! Skärp straffen! Lås in!

Anneli Hulthén, ordförande i Göteborgs kommunstyrelse, har redan varit ute och krävt hårdare vapenlagar.

Skärpt lag hindrade inte

Jag har ingenting emot strängare paragrafer inom detta område. Redan det faktumet att vissa går runt beväpnade ökar riskerna för hyggligt folk, men en lagändring skulle endast få en marginell effekt.

Lagen skärptes så sent som i höstas. Maxstraffet för grovt vapenbrott höjdes till fyra års fängelse och ett nytt brott, synnerligen grovt vapenbrott infördes med upp till sex års fängelse i straffskalan.

Det hindrade inte nattens maktdemonstration.

Allt går inte att lösa med nya lagar

En hårdare attityd verkar säkerligen avskräckande på vissa och ger polisen ökad anledning att ta itu med just denna brottslighet, men leder knappast till att de grovt kriminella lämnar in sina automatgevär på närmaste polisstation och röker fredspipa.

Politikerna bör ställa sig andra frågor. Bör tullen få utökade befogenheter? Är det rimligt att rusta ner kustbevakningen?

Hur påverkas det förebyggande arbetet mot att ungdomar dras in i kriminalitet av utanförskap, av arbetslöshet och dåliga skolresultat och av att socialtjänst rustas ner?

Alla samhällsproblem går inte att lösa med lagstiftning. Faktum är att få av dem blir lösta den vägen.