Invandringen är lönsam

Foto: Maria Agrell
Andreas Hatzigeorgiou chefsekonom på Stockholms handelskammare.
KOLUMNISTER

I en tid när ledarskribenter tjatar om volymer var det befriande att bevista dagens lunchseminarium på Stockholms Handelskammare.

Två nationalekonomer berättade om sin forskning, som visar att migration ökar Sveriges export och gynnar tillväxten.

Vi var ett 60-tal personer som trängdes i en ljusgård och tuggade på smörgåsar och drack mineralvatten: Akademiker, utländska diplomater, tjänstemän på departement, några politiker, en journalist och annat löst folk.

Joakim Palme, ordförande för Delmi, en oberoende kommitté som studerar migration, höll ett kort inledningsanförande innan räknenissarna tog över.

Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom vid Stockholms Handelskammare och Magnus Lodefalk, ekonomie doktor i nationalekonomi, berättade vad deras genomgång av ett hundratal studier samt deras egen forskning gett för resultat.

Kort sagt: in- och utvandring bygger svenskt välstånd. Internationaliseringen leder till att svenska företag får tillgång till större exportmarknader, vilket är bra för sysselsättningen. Idéutbyten med företag i andra länder skapar utrymme för innovation. Import skapar dynamik och konkurrens.

I den gamla tankevärlden byggde allt på att länder är olika. Om ett land hade tomater och ett annat land kapital så gjorde de affärer med varandra. I den världen var inte migrationen viktig.

Numera är allt så annorlunda. Globalisering, näringslivet verkar i en mycket mer komplex verklighet, folk från andra länder har kompetens, språk, kontakter, nätverk.

Argentinaren som kommer hit kan dels hjälpa Volvo i sitt hemland, dels bidra till försäljningen av argentinskt kött i Sverige.

Det var powerpoints, siffror, prat om produktion och tjänster. De flesta länders handel påverkas positivt av migrationen! Handeln ökar! Vi måste ta vara på invandrarna!

Lodefalk berättade att en nyanställd person i ett litet företag född i utlandet leder till att arbetsgivarens utrikeshandel med den anställdes hemland ökar med mellan en och tre procent.

Det visade sig även att högutbildade immigranter som kommer från andra delar av världen har mer att bidra med än lågutbildade från grannländer. En ingenjör från Bombay gynnar svensk export i en större utsträckning än en lokalvårdare som växte upp i Helsingfors. 

Sant är att en betydande del av den presenterade forskningen handlar om välutbildad arbetskraftinvandring och inte om asylmottagandet, som ju kostar pengar. Men, berättade en av forskarna entusiastiskt, även flyktingarna kan vara viktiga. De kommer från länder långt bort, är något så positivt som riskbenägna och har ”aktuella nätverk”.

Efter ytterligare siffror - en procent ökad invandring leder till 0,2 procent ökad export och import - var det dags för två riksdagsledamöter, socialdemokraten Åsa Westlund och moderaten Lars Hjälmered, att kommentera forskningen.

– Detta är en dynamiskt aspekt på migrationen. Och regeringen gör mycket inom detta politikområde, sa socialdemokraten.

– Viktig forskning. Vi behöver bli bättre, sa moderaten.

Publiken hummade och nickade, många antecknade.

Nej, detta var inte dagen för brandtal om vår moraliska skyldighet att ta emot medmänniskor som flyr för sina liv. Men det var framförallt inte ännu en av alla dessa dagar med gnäll om ensamkommande flyktingbarn och tillfälliga uppehållstillstånd.

Det var en dag då personer med ett annat perspektiv tog till orda.