Studie visar: Går att peka ut brottslingar – redan i förskoleåldern

KOLUMNISTER

Stockholmspriset i kriminologi går i år till en superstjärna i den akademiska världen.

Professor Richard E Tremblay har visat att kulmen för våldsamt beteende går redan vid tre års ålder och att det går att drastiskt minska andelen manliga kriminella med insatser tidigt i livet. 

Vid en presskonferens i eftermiddag tillkännages årets vinnare av The Stockholm Prize in Criminology.

En utmärkelse som de flesta aldrig har hört talas om, men som är brottsforskarnas Nobelpris.

Den internationella juryn har i år valt att uppmärksamma en världsledande forskare, kanadensaren Richard E Tremblay.

Tremblay är något av en renässansmänniska, har publicerat över 500 vetenskapliga artiklar inom en rad discipliner och är professor emeritus inom pediatrik, psykiatri och psykologi.

■ ■ ■

Det är fyra delar av professorns kriminologiska forskning som lyfts fram:

1. Kulmen för våldsamt beteende hos vissa män är inte vid 20 års ålder, som tidigare antagits. Utan redan vid tre års ålder. Alla som någon gång haft med ett dagis att göra känner igen de här pojkarna. Utagerande, bråkiga, mer benägna till våld än de flesta småbarn. 

Dessa rön ger goda möjligheter till våldsförebyggande åtgärder.

2. Tidigt och återkommande våld går delvis att påverka och bör inte accepteras som oundvikligt.

3. Studier visar bland annat ökad risk för våld bland barn med förlossningsskador som gick i förskola vid fyra års ålder. Barn utan sådana skador gagnas av förskola, medan dessa barn behöver en särskild typ av stöd för att nå god utveckling.

I Frankrike, där dessa rön först publicerades, väckte resultaten stor uppståndelse och även ilska bland dem som hävdar att förskola är bra för alla barn.

4. Tremblay har upprättat en checklista för att välja ut barn som ska ges stöd i ett program som även omfattade föräldrar och lärare.

■ ■ ■

Barn som fick stödet visade vid 24 års ålder en 34-procentig minskning i kriminellt beteende jämfört med barn som uppvisade samma indikationer och inte fick stöd. En anmärkningsvärd och hoppingivande skillnad.

Denna forskning har bedrivits så grundligt och med så många barn inblandade att resultaten numera är vetenskapligt accepterade.

Kunskapen är inte oviktig. Det är en forskning som går att omsätta till konkreta åtgärdsprogram för föräldrar och barn i syfte att motverka våld och annan kriminalitet.

Ytterst handlar det om minskat lidande för brottsoffer och förbättrade möjligheter till ett hyfsat liv för unga män i riskzonen.

Vi lever i en era som inte utan anledning kallas post truth. Känslor är viktigare än fakta och experter är suspekta figurer tillhörande en elit det inte finns skäl att lita på.

Icke desto mindre finns det anledning för politiker, myndigheter och medier att lyssna på personer som Richard E Tremblay.

Deras forskning och rön gör måhända inte världen särskilt mycket bättre. Men rätt använd kan deras kunskap i varje fall göra den en smula mindre usel. 

ARTIKELN HANDLAR OM