Carlstedts uppdrag blir varken enkelt eller omöjligt

KOLUMNISTER

Så hur ska regeringen bringa ordning i den hopplösa röra som omgärdar arbetet med att förebygga extremism?

Demokratiminister Alice Bah Kuhnke kallade i dag till presskonferens för att staka ut framtiden.

Att beredskapen för att hantera personer som med våld och i grunden vill förändra vårt demokratiska samhälle behöver stärkas är gårdagens terrordåd i Berlin bara det senaste av en lång rad vedervärdiga exempel på.

Sverige, lät Bah Kuhnke meddela från podiet i ett av Rosenbads pressrum i dag, har kommit långt i detta arbete. Så långt, rent av, att det svenska arbetet har blivit något av en förebild för en omvärld som hör av sig och vill veta mer.

Några av de närvarande reportrarna såg en smula häpna ut över påståendet om det internationella intresset, och undra på det. 

Fiasko

Ett annat sätt att se på Sveriges insatser för att förhindra terrorresor och bomdåd är nämligen att den nationella samordnaren Mona Sahlin tog sitt pick och pack och försvann sedan det visat sig att hon skrivit skumma intyg, att efterträdaren Hillevi Engström knappt han tillträda innan hon lät meddela att hon skulle återgå till sitt förra arbete och att en rapport i förra veckan avslöjade att den viktiga stödlinjen för anhöriga till personer som radikaliserats och blivit ideologiskt extrema har kollapsat.

En behöver inte vara alltför illasinnat lagd för att i varje fall leka med tanken på att använda ett ord som fiasko.

Inget är å andra sidan så enkelt som att raljera och Hillevi Engström, som efterträdde ministern på scen påpekade någonting viktigt:

För bara några år sedan ryckte kommunerna på axlarna åt problemen. "Det är väl Säpos ansvar". Numera är kommunerna på tårna, de har insett sitt ansvar och vill veta hur de ska bli bättre.

En utveckling, påpekade Engström klädsamt, som inte minst Sahlin ska ha en eloge för.

MSB föreslås axla ansvaret

Hur ska det då se ut i framtiden? Den nuvarande samordningens uppdrag upphör på nyårsafton 2017. Men det finns dessbättre politisk enighet om att uppdraget ska permanentas och Engström hade tankar om hur så ska ske som förefaller vara vettiga.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreslås axla ansvaret på övergripande nivå. Det finns en logik i att så sker. MSB hanterar samhällets olika risker och extremister som tar till våld av ideologiska skäl utgör tveklöst en risk för samhället.

En myndighet som fram tills nu mest har bekymrat sig över skogsbränder, transporter av farligt gods och att många hem saknar brandvarnare kan behöva tillföras kompetens, men den saken är inte omöjlig att ordna.

Dessutom föreslås Länsstyrelserna få det regionala ansvaret. Det är till dem kommunerna ska vända sig för råd och stöd.

Finns en grund

Men viktigast är det lokala arbetet. Det är först då örat läggs mot skolor, fritidsgårdar och föreningar som farliga tendenser kan upptäckas.

Kommunerna ska därför få hjälp. "Kunskapsseminarier", "utbildning på universitetsnivå för de som arbetar i första ledet", "rapport om hinder och möjligheter".

Det hela är väldigt svenskt. Det hela är väldigt ambitiöst. Det hela andas samförstånd och beslutsamhet.

När de stora dragen i framtidens arbete med att hindra unga människor från att bli islamistiska terrorister eller nazister hade avhandlats lämnade Engström över delbetänkandet "Värna demokratin mot våldsbejakande extremism" och skakade till fotografernas förtjusning hand med ministern, varefter den kommande samordnaren presenterades.

Hon heter Anna Carlstedt, har en gedigen akademisk erfarenhet och var fram tills nyligen ordförande för Röda korset.

Hennes uppdrag blir varken enkelt eller omöjligt. Mycket behöver styras upp, men trots allt har en del vettigt arbete redan gjorts. Det finns en grund.

Det regnade i Stockholm i dag och när jag lämnade presskonferensen tittade en ensam man i Rosenbadsparken vädjande på mig och höll upp en skylt.

"Rädda landet. Tala med mig".