Vi måste prata om strukturerna

KOLUMNISTER

Kommunals rapport bekräftade vad många fruktade. Kvinnor i Sverige tjänar i genomsnitt 86 procent av vad män gör. 4 400 kronor i månaden eller 52 800 kronor per år, om ni så vill.

Förbundets ordförande Annelie Nordström slog sig ner hos teater­sminkösen. Tre timmar senare hade hon förvandlats till man.

Kampanjen lanserades i söndags. Närmare 500 journalister hade samlats på Almedalsveckans första dag. De politiska utspelens Nirvana. Nu kunde ingenting gå fel.

Budskapet pumpades ut i sociala medier och till den samlade press­kåren. Annelie Nordström prydde rapportens omslag i grå kavaj och pondusflint. ”Det säkraste sättet att få högre lön är att vara man”, lydde parollen. Kommunal kunde berätta att kvinnors löner i relation till mäns ligger på samma nivå som för 20 år sedan.

Ingenting hände, så när som på en artikel i denna tidning och en TT-­notis. På Twitter delades kampanjen av the usual suspects. Kommunals egen Facebooksida fick några tummar upp.

Resten av söndagens nyhetsförmedling kom att handla om Göran Hägglunds Göteborgsvitsar och i går stod Jimmie Åkesson i centrum. I dag lär det handla om Gustav Fridolin.

20 år och ingenting har hänt. Låt oss minnas 1993. Arvingarna vann Melodifestivalen med ”Eloise”, Bill Clinton valdes till president i USA, Justin Bieber var fortfarande inte född och Bert Karlsson satt i riksdagen.

”Jurassic Park” hade biopremiär. Laser­mannen dömdes till livstids fängelse. Det var fortfarande tre år till dagen då Just D skulle framföra ”Tre gringos” tillsammans med Thorleifs på Grammisgalan.

Somliga pratade om något som kallades för internet.

Fattar ni hur länge sedan det är?

Män tjänar fortfarande mer än ­kvinnor och folk agerar som att det ­regnar. Men det gör det inte. Det är 2013 och världen brinner. Enligt tidningen Arbetet dröjer det 68 år innan kvinnor och män har samma lön.

Varför blir det så här? Strukturer, skriver Kommunal. Strukturer, säger politikerna. Jag frågar alla jag känner. De är överens att det handlar om strukturer, inte om individuell diskriminering.

Jag slår upp mina gamla böcker. Jag googlar mig ­galen. Ändå får jag inget svar på hur en struktur ska förändras. Kan någon berätta? Vet någon över huvud taget?

Vi måste lära oss hur strukturer ska bekämpas, annars dör alla samtal om diskriminering. Debatterna börjar med alla människors lika värde ­eller lika lön för lika arbete. De slutar i förlöjligande, osynliggörande och påförande av skuld och skam.

De kokas ner till struntsaker som pepparkaksgubbar, flaggor och vem som får säga vad.

Något måste hända.

För svenska kvinnor lever hellre jämställt nu än om 68 år.

Fotbollsknas 1

Pia Sundhage.

Hemma-EM i fotboll stundar. Jag beordrar er att surfa in på SVT Play och se dokumentärserien ”Den andra sporten”. Den visar hur kvinnor har fått kämpa för att ens få utöva sin idrott. Och hur de fortfarande kämpar för sin acceptans.

Fotbollsknas 2

”Den här typen av segersiffror är inte bra för herr­fotbollen”, twittrade Johanna Frändén efter att Spanien slagit Tahiti med 10-0 i Confederations cup. Ett lysande ironiskt exempel på hur kvinnligt idrottsutövande generellt är underordnat manligt.