Den humana politiken spelar ingen roll längre

Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT
Mattias Karlsson och Richard Jomshof, Sverigedemokraterna.
KOLUMNISTER

I helgen såg jag ett kattförkläde i Paris.

Monsieur Mjau bar basker, randig tröja och höll en baguette mellan tassarna.

Sedan såg jag ytterligare en katt. Därefter ännu en.

Till slut såg jag hundratals. Allt från blyertssilhuetter utanför Charlie Hebdos redaktion till levande exemplar som lapade sol kring Eiffeltornet.

Mina vänner såg däremot inte en enda. På alla sätt försökte jag be­visa att vännerna var konstiga och jag var normal. Ungefär som de dårar som nyligen gick bärsärk för att en klänning hade en annan färg än den de själva såg på skärmen.

Först under hemresan förstod jag vad det handlade om. Jag hade aktivt letat efter katter, eftersom min schablonbild av Paris är att de finns överallt. Så här i efterhand kan jag inte svära på att jag såg en enda.

Tanken plågar mig. Inte främst för min sannolika galenskap, utan för att vi skulle ha haft ett nyval nu på söndag.

Föreställ er utgångsläget, så här efter en vinter med terrordåd i Europa. Med utbredning av eu-migranter på gatorna. Med hot och hat mot judar och muslimer.

Trots (eller på grund av) decemberöverenskommelsen har samhällsdebatten förskjutits.

Allianspolitiker och ledarskribenter har öppnat dammluckorna, silat bort Sverigedemokraterna men låtit partiets åsikter forsa in.

Här kommer katterna tillbaka in i bilden. Likt min önskan att se dem har delar av den svenska högern gjort allt för att rättfärdiga den förskjutning som har skett.

Inom psykologin finns teorin om kognitiv dissonans: När dina handlingar inte stämmer överens med din självbild uppstår ångest. För att hantera ångesten finns tre vägar att gå.

1. Sluta

2. Förneka fakta

3. Motivera handlingarna

Ungefär som när en rökare kan välja mellan att fimpa, förneka risken för lungcancer eller försvara sitt bruk.

Politiker och skribenter tenderar att välja den tredje vägen. Som när utbildningsminister Gustav Fridolin i februari försökte rättfärdiga ett försök med betyg i årskurs 4 trots att det stred mot allt han sagt förut.

Likadant är det nu. Det är tydligen värre att falla med flaggan i topp än att försvara åsikter man tidigare inte tagit i med pincett.

Den humana politik som för ett halvår sedan var livsviktig för högern att värna spelar för delar av den inte längre någon roll. Tiggarna som fick vara här ska nu bort. Invandringen som var självklar måste begränsas.

Man svansade efter Fredrik Reinfeldt, fördömde SD och talade om öppna hjärtan. Problemet är att ett hjärta saknar förnuft, vilket också har visat sig.

Man borde snarare ha talat om att öppna sina sinnen.

Nästa spinndoktor får gärna föreslå det. Dels till mig och mina katt­hallucinationer.

Framför allt till den höger som helt plötsligt tror att den bruna klänningen är blå.

Zlatan...

Den kognitiva dissonansen flödade när ”Ibra” blev utvisad i förra veckans cupmatch mellan Chelsea och PSG. PSG-anhängarna gjorde allt för att bevisa Zlatans oskuld istället för att fråga sig det enda rimliga: hur domaren såg situationen.

... och pensioner

225 000 pensionärer lever i dag under fattigdomsgränsen. Sossarna är obehagligt tysta om detta. Kanske föra att regeringen Persson tog 258 miljardaer kronor ur pensionersfonderna för att betala statsskulden. Kognitiv dissonans, lösning #2: strutsa.