Demokratiska samtalet försvinner i snömoset

KOLUMNISTER

Försvarsminister Karin ­Enström lät sig intervjuas av Ekot i lördags och skyfflade tonvis med snömos över lyssnarna.

Peter Kadhammar.

Hennes ord fick efter en stund samma effekt som ­vattentortyr. Man kan stå ut med en mening utan innehåll, och en till och en till. Men när en ansvarig minister har pratat i 20 minuter utan att säga något vill man ställa sig upp och skrika.

Det var inte floskler, det var bortom floskler. Iförd ­arméns kängor vadade ­Enström i en träskmark av icke-språk och till slut frågade den allt mer desperate ­intervjuaren Tomas ­Ramberg:

– Har du någon egen åsikt?

Varvid försvarsministern svarade:

– Det är bra att lagstiftningen ses över och jag ser fram mot resultatet ...

Den mest brännande frågan var förstås försvarsorganisationen FOI:s hemliga vapensamarbete med Saudi­arabien, ett land som Enström inte ville benämna diktatur men vagt sorterade in som ”icke-demokrati”. Tror jag.

Karin Enström är nog inte så dum som hon låter. Kanske är hon något så unikt som ett statsråd utan åsikter. Troligare är hon förgiftad av råd från medieexperter vars råd till politiker, företags­ledare och höga byråkrater lyder att de ska hamra in sitt budskap och inte låta sig styras.

Karin Enström hade inget att säga och det är också ett slags budskap. Det lyder:

Medborgarna ska ge fan i att lägga sig i hur vi sköter landet. Jag berättar vad jag har lust med och inget mer.

Varför ställer försvars­ministern upp på en halvtimmes intervju när hon ­inte vill säga något? Hon, eller i alla fall hennes rådgivare, vet att när Ekot kallar kommer man. Men de tänker ­fråga om det där otrevliga med Saudiarabien! stönar den skräckslagna ministern.

I stället för att redogöra för hur regeringen och FOI resonerat – för de vet väl vad de gör? – skapar hon en egen intellektuell försvarsdoktrin, en verbal motsvarighet till den brända ­jordens taktik. Hon drar sig bakåt steg för steg och föröder samtidigt språket. Hon fogar samman meningslösa ord till meningar, och ­meningarna blir till fraser och fraserna förvandlas till 73 ton snömos.

Under snöskredet dör ­något och det är inte Karin Enströms heder som politiker. Det är det demokratiska samtalet.