Politisk fanatism och kvinnors värkar

Foto: TT
”Det finns faktiskt ett område där politikerna inte har ett dugg att bestämma om, ja, där de absolut inte får lägga sig i. Det är vart fjärde år när vi väljer dem”, skriver Peter Kadhammar.
KOLUMNISTER

Politikerna ska minsann inte lägga sig i vad folk äter. Politikerna ska inte lägga sig i vad folk dricker. De ska inte lägga sig i vilken bil jag kör.

De har ta mig fan inget med att göra hur jag kör!

Politikerna ska inte bry sina skallar med mina pengar, för mina pengar är just mina. Så där kan man hålla på, och för varje exempel stegras rösten, och varje exempel går i tangentens riktning vidare till nästa och nästa, tills den som pratar hamnar i de mest absurda positioner som han eller hon försvarar intill idiotins gräns.

Men detta är ju bara fåniga exempel, säger du. Vart ska det här leda? Politikerna har ju faktiskt inget med att göra vad jag äter, dricker, kör och så vidare. Jo, politiken tränger in i varje skede av ditt liv. Starksprit beskattas högre än vin därför att vi – genom våra valda politiker – vill minska fylleriet. Det pågår en viktig diskussion om skatt på socker. Kanske kan vi på politisk väg hejda fetma­epidemin och förbättra folk­hälsan? Och visst lägger sig politiken i vilken bil du kör. Med styr­medlet skatter försöker riks­dagen förmå oss att skaffa miljövänligare fordon.

Det verklighetsfrämmande pratet om att politikerna inte ska lägga sig i, det får man oftast bara höra från anarkister och ­libertarianer och helt vanliga ”opolitiska” personer efter ­några hårt beskattade snapsar.

Och så kan man få höra det från vissa politiker. Som det ­moderata sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött i Stockholm.

Förlossningsvården i huvudstaden är under hård press. Det råder brist på platser och personal. Privata BB Sophia lägger samtidigt ner verksamheten eftersom den inte går med vinst.

Socialdemokraterna i landstinget föreslår att vi ska backa från det fria vårdvalet så att alla förlossningskliniker kan sam­arbeta i stället för konkurrera. Men Marie Ljungberg Schött, hon kallar det ”planekonomi” och säger:

– Det betyder att en politiker bestämt var man ska föda sitt barn. Det betyder att en politiker bestämt precis hur många platser som ska finnas här eller där.

Så låter det när den ideologiska fanatismen får råda. Men det finns faktiskt ett om­råde där politikerna inte har ett dugg att bestämma om, ja, där de absolut inte får lägga sig i. Det är vart fjärde år när vi väljer dem. Vi kan till exempel bestämma oss för att stryka Marie Ljungberg Schött. Det vore ett val att kämpa för!